Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diskussion öfver ämnet - Bergsingeniör B. G. Markman - Direktör E. Falk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393-
banshyttan utgör den pr ton krossadt grus 8-16
öre beroende på hur hård malmen är.
Beträffande separering sade professor
Petersson sig antaga, att siffrorna han erhållit från
Långgrufvan berodde på tillfälliga fel och icke voro
normala. Ett godt bevis därpå utgöra just de
siffror, som finnas i afhandlingen. Det står där, att
Ekman-Markmans separator ersatts 1909 med en
Lundberg-Holmbergs separator, därför att järnhalten
varit för stor i affallet. Man skulle då kunna tycka,
att järnhalten skulle minskats efter denna
omänd-ring, men å sid. 282 finner man, att det var 1907
6 %, 1908 5 %, 1909, då Lundbergs separator
infördes, 5.2 %. Det var således icke något bättre
resultat. Orsaken hvarför den ersattes var således
icke, att järnhalten var för hög i affallet, och om
vi se efter hur pass hög järnhalt som fanns i sligen,
finna vi, att den 1907 var 61.5,%1908 60.2 och 1909
60.2 %. Det var således ingen förändring där heller.
Direktör E. Falk: Jag är af samma mening
som ingeniör Erikson, att det i många fall är
onödigt drifva arbetet så långt som till anrikning.
Från Blötberget kan jag hämta bevis för denna
åsikt. Förra året hade vi att leverera ett parti
siktmalm, men, som grufvan icke lämnar
tillräcklig kvantitet, återstod det att försöka, huruvida
sådan skulle kunna fabriceras af grufsylta, och gjorde
man därvid på så sätt, att anrikningsgodset efter
passerandet af for-separatorerna icke tilläts ingå i
kulkvarnarne utan uttogs direkt. Då meningen var
att erhålla en malm, hållande 52/55 % järn gick
gifvetvis detta väl för sig, men man fann att från
vissa magasin i grufvan, där malmen var särskildt
oartfri, järnhalten icke stannade vid angifna siffra
utan blef högre. Detta gaf uppslag till, att man
26-092808 Jern-Kontorets Annaler 1910. Haft. 4, 5 o. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
