Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Huru skall bättre tillgång på träkol kunna beredas den svenska järnhandteringen, af Wilhelm Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
Tabell Y.
Älfvens namn
Vattenområdets
Beräknad årlig kol-vedsmassa i fasta m3 på vattendraget
Flottledens längd, mil
totala areal,
areal verklig skogsmark,
har
i
Dalälfven..... 2789000 2000000 350000 280
Ljusnan ...... 1957000 1400000 280000 192
Ljungan...... 1288000 900000 160000 103
Indalsälfven .... 2 450 000 | l 500 000 360 000 184
Ångermanälfven. . . 3110000 | 1900000 543000 329
! Ume älf...... 2697000 1300000 440000 222
Skellefte älf .... 1183 000 300 000 100 000 106
Pite älf...... 1117000 300000 100000 84
Lule älf...... 2486000 700000 220000 93
Kalix älf..... l 805 000 500 000 180 000 128
Här ha gifvetvis de virkesmassor, som böra
kolas för leverans utmed järnvägslinierna, af räknats.
Särskildt vill jag fästa uppmärksamheten därpå
att kronan under de senaste åren ökat sina
kolveds-afverkningar högst afsevärdt, och synes det som om
man sträfvade efter att få afkastningen i
proportion till de stora tillgångarna (tab. VI).
Då kronoparksarealerna inom Norrland och
Dalarne äro icke mindre än 2 746 230 har eller
ungefär 1/5 af hela Norrland och då kronan dessutom
äger betydande arealer i form af öfverloppsmarker,
boställen m. m., så inses att man har rätt hysa
grundade förhoppningar att därifrån erhålla kolved
i stora kvantiteter.
Utom dessa nu anförda förhållanden, som böra
kunna afsevärdt inverka på träkolsfrågan, vill jag
äfven framhålla några ofta debatterade önskemål,
såsom:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
