- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Sextiofemte årgången. 1910 /
475

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Om alstring af tjär- och sotfri generatorgas, af Hjalmar Braune och E. Hubendick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

475

täthet, gashastigheten m. m., hvarför i generatorn
alltid är att påräkna större mängder kolsyra och
osönderdeladt vatten än en teoretisk beräkning skulle
gifva vid handen.

Under alla förhållanden erhålles en
generatorsgas i förra fallet innehållande koloxid, koldioxid
och kväfve, i senare fallet äfven väte och något
osönderdeladt vatten. På grund af antagandet att
det är rent kol, som förgasats, är gasen fri från
tyngre kolväten och alltså ej lysande, hvarför den
ej lämpar sig såsom bränslegas, men väl som
kraftgas. Mängden af osönderdeladt vatten, hvilken för
en ekonomisk gasgenerering och gasens förmånliga
användande måste vara liten, har generatorskötaren
i sin hand att begränsa genom att ej tillsätta
förbränningsluften en alltför stor mängd vattenånga,
hvarigenom temperaturen hålles vid en sådan höjd,
att ett lämpligt jämnviktsläge i de ofvannämnda
reaktionerna uppstår.

Rent kol är emellertid ett bränsle, som ej kan
komma till användning. De tekniska bränslen, som
komma rent kol närmast, äro träkol, koks och
antra-cit, men innehålla dessa alltid en mindre mängd
vatten och flyktiga beståndsdelar. Vid beskickning
af generatorn med dylika bränslen sker i
bränslelagrets öfre del en afdunstning och sönderdelning
af fuktigheten samt därefter en afdestillering och
stundom äfven delvis sönderdelning af bränslets
flyktiga beståndsdelar, hvarför gasen kommer att
innehålla något vattenånga samt tunga kolväten. Vid
dessa bränslen blir halten af tunga kolväten sällan
tillräcklig för att göra lågan lysande, hvarför gaser
af dessa bränslen hufvudsakligast användas som
kraftgas.

Genom att uppblanda koksen etc. med stenkol
eller andra okolade bränslen kan halten af tunga
kolväten ökas, så att lågan blir lysande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:40:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1910/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free