Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Om alstring af tjär- och sotfri generatorgas, af Hjalmar Braune och E. Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
fullt okänd i den varma. Enligt en nyligen
publicerad uppgift af Aug. Chevalier*) skulle dock i
Centralafrika förekomma betydande torflager, och
de nordamerikanska cypresskärren äro väl äfven att
hänföra till torfbildningar, ehuru af större omfång
och af något afvikande art än de i kallare trakter
kända torfbildningarna.
Själfva torfbildningsprocessen, hvilken ännu ej
ingående studerats, torde till sin natur vara en rent
kemisk eller kemisk fysikalisk process. Sedan de
döda växterna nedsjunkit i vattnet, sönderdelas de
mindre motståndskraftiga kolhydraten såsom socker,
gummi etc. äfvensom garfämnena oberoende af
luftens syre tilJ humussyror. Dessa äro högmolekulära
föreningar af okänd sammansättning innehållande
62 till 66 % kol samt 3.7 till 4.6 % väte; alltså
alltid med kolhaltér betydligt öfverstigande de
föreningar, ur hvilka de bildats.
Slutligen deltager äfven den motståndskraftiga
cellulosan i denna omvandlingsprocess i det att
densamma under afgifvande först af metan och vatten
sedermera genom oxidation äfven af koldioxid blir
allt rikare på kol (se tab. V), hvarvid dess färg
blir allt mörkare. Den slutliga produkten är en
nästan svart, såpliknande massa, bestående af
mikroskopiska korn, i hvilka vid hittills förekommande
preparering någon återstod af växtens ursprungliga
struktur i allmänhet ej kunnat påvisas. Dock har
äfven i vid upptagningen ljus, fullt humifierad torf
påvisats, att växtstrukturen bibehållits
utomordentligt väl, så att den i sina minsta delar kan
iakttagas och igenkännas.
Af många forskare anses cellulosans
humifie-ring i torf mossarna bero på densammas förjäsning
och Prof. P. Klason anför,2) att torf vens höga halt
x) »Compte rendu» 1909, juli 12, sid. 134.
2) Teknisk Tidskrift Jubileumshäfte 1896, sid. 69.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
