- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Sextiofemte årgången. 1910 /
510

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Om alstring af tjär- och sotfri generatorgas, af Hjalmar Braune och E. Hubendick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

510

Bland gymnospermerna märkas främst
cordi-ates tillhörande en för den nutida floran
fullkomligt främmande växttyp. Den hade en rak stam
af 30 till 40 m höjd, som i toppen bar en
bladkrona af parallellnerviga, halfmeterlånga blad,
påminnande om bladen af en dracaena. Genom dessa
växters frön känner man ett stort antal arter och
man har äfven funnit sådana som antyda
frändskap med gnetaceerna, en familj, som kan sägas
antyda öfvergång mellan gymnospermerna och
angio-spermerna. Cordiates’ stam visar en med
barrträdens öfverensstämmande byggnad, men de tillhöra ej
denna familj, utan utgöra en fullt själfständig
sådan. De flesta stenkolslagren äro till stor del
bildade af dessa senare växter.

Till de verkliga barrträden räknas släktet
walchia, hvilket dock synes hafva varit sällsynt
under stenkolsperioden och först under den
permiska formationen blef allmänt.

Samtliga med ved försedda växter sakna
års-ringar, hvilket tyder på, att de lefvat i ett varmt
klimat.

Slutligen tror man sig i Frankrikes öfre
stenkolslager hafva funnit en bladmossa.

Man finner af föregående, att ehuru
stenkols-floran varit en i alla afseenden annan än den, som
bildar vår tids mossar och som bildat de tertiära
brunkolslagren, återfinnes dock fullständigt samma
kemiska och fysiska natur hos densamma, som hos
de nutida mossarne.

De i underleran kvarblifvande rötterna och de
i lagren kvarstående stammarne visa, att de
stenkolsbildande skogarne vuxit på de ställen, där
lagren nu befinna sig. Samma sak bevisas äfven af
de i stenkolsformationen vid S:t Etienne i
Frankrike funna rötterna och underjordiska stammarne
af kalamarier, hvilka genomträngt olika etager

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:40:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1910/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free