Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Om alstring af tjär- och sotfri generatorgas, af Hjalmar Braune och E. Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514
Huru denna de fossila växtlagrens öfverförande
till aromatiska föreningar är möjligt, framhålles af
Russig, som tänker sig denna process i likhet med
mesitylens framställning af aceton (fig. 17), hvarvid
tre molekyler aceton (CH3)2 CO träda tillsammans
under afskiljande af tre molekyler vatten, hvarvid
enligt ofvanstående schema uppstår mesitylen.
Tänker man sig såsom utgångspunkt för
stenkolsbildningen cellulosa (C6H1005), så innehåller
äfven den en karbonylgrupp. Sammanföras tre
molekyler (fig. 18j, erhålles en benzolkärna med tre i
metaställning sittande sidokedjor. Men detta
bildande af benzolkärnan behöfver ej endast tänkas i
ändställning på kolkedjan utan kan äfven ske med
benzolkärnan i kedjans midt eller, rättare uttryckt,
med benzolkärnan placerad någonstans mellan de
båda yttersta kolatomerna, hvarvid erhålles flertal
sidokedjor.
Under dylika förhållanden kan under af skilj ande
af vatten och metan (grufgas) en mängd aromatiska
föreningar tänkas uppstå, hvilka tillsamman bilda
hvad vi nämna stenkol.
I kolmassans öfvergång från alifatisk till
aromatisk natur, hvilket förlopp kräfver värme, ha vi
att se ett sätt för densamma att upptaga den energi,
som meddelas densamma, dels från jordvärmen, dels
från trycket af de ofvanför liggande bergmassorna.
Af ofvanstående äro vi alltid berättigade att
påstå, att stenkolen till sin hufvudmassa kunna
bestå af aromatiska föreningar.
h. Torrdestillation af stenkol.
Enligt R. Wagner kan för stenkolens
destillation uppställas nedanstående schema:
100 delar gaskol af sammansättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
