Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Uppsatser - Undersökningar av barrvedstjära, af Carl D. Kjellin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För att i en fraktionsanalys tjärans
individualitet, så långt metoden tillåter, må tydligast
framträda, är det icke likgiltigt huru
fraktionsgränserna tagas och huru analysen uppställes. Analysen
bör vara sådan, att mer eller mindre tillfälliga
beståndsdelars inflytande möjligast elimineras. Jag
vill först närmare precisera, hvad jag menar med
tillfälliga beståndsdelar. Tjära innehåller som bekant
alltid vatten, och halten häraf är beroende såväl
af framställnings- och behandlingssättet som af
andra orsaker. Vattnet är således hufvudsakligen att
anse som en tillfällig beståndsdel. Dock icke
endast vatten, utan äfven halten af lågkokande oljor
måste i hög grad anses beroende på tillfälligheter,
såsom på efterbehandlingen, t. ex. tjärans kokning,
eller huru fullständigt afdrifningen af oljan sker.
Vattnet och de flyktiga beståndsdelarne böra
anges i % af hela tjärmängden, men de öfriga
beståndsdelarne således de högre fraktionerna, hvilka
utgöra, om jag så får säga den karakteristiska
stommen i tjäran, uttryckes, som jag senare skall
visa, mycket lämpligare i % af hvad som återstår,
sedan vattnet och de flyktigaste beståndsdelarne
fråndragits. Första frågan blir då, hvar
fraktionsgränsen för dessa bör sättas. Jag har satt den
till 100° vid 25 mm. Detta motsvarar 190° vid
vanligt tryck eller ungefär fraktionsgränsen för
svensk terpentinolja. Naturligtvis vill jag icke
hafva sagt, att gränsen 100° har någon djupare
teoretisk betydelse, men jag tror den är praktisk.
Valet af nästa fraktionsgräns är svårare att
träffa. Vid orienterande försök trodde jag mig
hafva iakttagit, att destillatet vid c:a 175° ganska
plötsligt ändrar natur. Att detta äfven är fallet
t. ex. för af mig undersökta t j ärorna A och B
framgår af tab. II. I denna är den egentliga vikten
angifven för fraktioner tagna mellan hvar tionde
grad. A är en milugnstjära framställd af töre och
mycket närstående de bästa daltjäremärkena. B är
en kolugnstjära framställd af sämre rå tallribb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
