Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Uppsatser - Undersökningar av barrvedstjära, af Carl D. Kjellin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
de förra mellan i.0522 och l.ios? och vid de senare
mellan 1.0364 och 1.0840, allt vid 20°. Becket har
hos alla tjäror genomgående en hög eg. v., c:a 1.15,
och. verkar därför höjande på tjärans eg. v. Af de
olika fraktionerna har Umeådaitjärornas sista
fraktion (den s. k. hartssyrefraktionen) den högsta eg.
v., i medeltal 1.062, således öfver medeltalet af de
undersökta daltjärornas eg. v., hvilken är l.oss (af
13 tjäror). Vid Umeådaitj ärorna bidrager därför
äfven en stor hartssyrefrak tion till höjandet af eg.
v., då däremot fraktionerna 100°-175° och 175°-240°
måste i någon mån bidraga att sänka densamma,
emedan dessa fraktioners eg. v. ligger under tjärans
eg. v. En hög förfraktion intill 100, där eg. v. vid
alla tjäror ligger under i, bidrager dock isynnerhet
till en låg eg. v. Ugnstjärornas högre eg. v.
förorsakas nu dels af den högre beckhalten och dels
af en genomgående högre eg. v. hos fraktionerna
100°-175°, 175°-240° och öfver 240; (i medeltal
resp. 1.078, 1.068 och 1.076). Det ligger nu nära
till hands att tillskrifva detta ugnstjärornas höga
fenolhalt, och ehuru denna påtagligen utöfvar största
inflytande, visar dock en granskning af tab. V, att
äfven de indifferenta kropparne i ugnstjärorna ha en
genomsnittlig högre eg. v. än samma kroppar vid
Umeådaitj ära. Skillnaden i eg. v. vid fraktionen
100°-175° för nämnda tjäror är obetydlig men
däremot ganska stor vid de följande. Det synes vara
en allmän regel, att vid en tjära rned hög eg. v.
hafva icke endast de olika fraktioner höga egentliga
vikter utan äfven de i fraktionen ingående kropparne,
såväl de indifferenta som de af fenolkaraktär.
Umeådaltjära.
Om vi se på de nio i tab VI upptagna
analyserna, så synes intet bestämdt sammanhang mellan
sammansättning och kvalitet företinnas.
Annorlunda ställer sig dock saken, om vi taga de
undersökta tjärornas yttre fysikaliska egenskaper med i
betraktande. Tjärorna n:r 4, 6, 7, och 9 äro profver
erhållna från två Umeåfirrnor. Tjärorna 5, 8 och
10 äro tagna från hela fat, som af mig inköpts
från den ena af dessa Umeåfirmor. De som fina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
