Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Uppsatser - Rissling af träkol och anordningar därför m. m., af Joh. Alb. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
ditåt, och att följaktligen pipmuren där blir
starkare upphettad.
Men det inträder äfven en annan kanske ännu
svårare olägenhet. Ej nog med att gaser och
förbränning draga sig åt den sidan, utan så gör
naturligtvis äfven det uppsatta godset - malm,
kalksten m. m. Detta är tydligen till stor
nackdel för ugnsgången som sådan, men det har
därjämte ett förstörande inflytande på murverket på
den sidan. Genom rent fysisk åverkan förstöres
muren .där mycket fortare" än på motsatta sidan
och pipan förlorar sin runda sektion.
Om under dessa omständigheter en annan
faktor, rik beskickning, är för handen, blir godsets
förstörande inverkan på m n ren ännu kraftigare.
Det är nog sannolikt, att redan en fattigare,
mera slaggbemängd beskickning, åtminstone om den
har en viss sammansättning, kan angripa
murverket äfven på kemisk väg. Men en sådan kemisk,
förstörande inverkan inträder helt säkert med långt
större energi, om det nedgående godset
hufvudsak-sigen består af syrsatt järn. Ty vi veta, hvilken
förmåga sådant har att angripa eldfast tegel af
hvad slag det vara må. Är beskickningen rik,
ligger alltså däri ett ytterligare skäl till noggrannhet
vid uppsättningen af kolen på pipan.
Ytterligare en för hyttegången störande faktor,
som man numera har att räkna med vid några af
våra masugnar, är att träkolen förekomma i
ovanligt stora stycken. På vissa ställen, där kolugnar
finnas strax bredvid masugnarne, är man särskildt
besvärad af detta förhållande och stundom till den
grad, att man rent af satt i fråga, att det skulle
blifva nödvändigt på ett eller annat sätt krossa
kolen till mindre stycken. Det kan låta absurdt
att krossa träkol, men man får taga nya
förhållanden som de äro och inrätta sig därefter. Väl finge
man därigenom en del stybb, men den olägenheten
kan tänkas mer än motvägd af att få rimligare
storlek på kolstyckena. Särdeles om man ej har
kol i mindre stycken att blanda med till utfyllnad
af de stora mellanrummen mellan sådana ugnskol
och till underlag för beskickningen, så att denna
blir något så när jämnt fördelad i kolmassan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
