Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Uppsatser - Om erfarenheter rörande bergborrmaskiner - II. Maskinborrningens utveckling i Sverige under de senaste åren, af E. Mossberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Flottmanns maskiner arbeta samtliga ganska
väl, men taga på samma gång mera luft än öfriga
i Sverige profvade hammarborrmaskiner. Så t. ex.
tar Flottmann B 1.6 m3 fri luft pr min. vid 6 kg
tryck hos den komprimerade luften.
Af Bechem und Keetmans maskiner användes
i Sverige blott en, nämligen vid Falu grufva, där
man emellertid är belåten med dess effekt.
Ventillösa liandborr maskiner.
Samtliga hammarborrmaskiner af ventiltyp äro
till följd af sin konstruktion ganska känsliga och
Fig. 12.
draga fördenskull rätt betydande
reparationskostnader. Detta är däremot icke fallet med de
ventillösa handborrmaskinerna, af hvilka särskildt
Hardsocg-maskinen användes vid en hel del grufvor.
Fig. 13.
Hardsocgs hammarborrmaskin användes i Sverige i
två olika storlekar, n:r 2 (fig. 12) och n:r 20 (fig.
13 och 14). Vikten af n:r 2 är 8.5, af n:r 20 13.5
kg, diametern af hammaren är å n:r 2 41 mm, å
n:r 20 46 mm. Luften slappes in i maskinen å n:r
2 medelst en ventil, som åverkas af en krok under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
