Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Uppsatser - Om erfarenheter rörande bergborrmaskiner - III. Borrmaskinanläggningen vid Gellivare malmfält, af Harry J. H. Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Om erfarenheter rörande bergborrmaskiner
i Sverige,
(Forts.)
III. Borrmaskinsanläggningen vid Gellivara
malmfält
af Harry J. H. Nathorst.
Ehuru brytningen i grufvorna vid Malmberget
redan 1894 började i stor skala, infördes
borrmaskiner, drifna med komprimerad luft, därstädes först
i januari 1906 och ej förr än i april 1909 var
maskinborrning införd i samtliga grufvor. Denna
borrmaskinsanläggning är sålunda helt ny och i stort sedt
fullt modern; tager man äfven i betraktande att den
är en af de största i Skandinavien, torde en kort
öfversikt öfver dess utveckling kunna äga sitt intresse.
Öfversikt öfver anläggningens utveclding.
Hufvudorsaken till att den nuvarande
anläggningen kom så sent till stånd var bristande
krafttillgång. Vid kraftcentralen i Malmberget funnos
4 ångmaskiner om sammanlagdt 720 hkr, alla
drifvande elektriska generatorer, och för flera maskiner
fanns ej vatten att tillgå. Visserligen förbrukades
ej all disponibel energi för belysning, upp- och
ut-frakt i grufvorna, såg och mekanisk verkstad, men
öfverskottet var ej tillräckligt för att kunna förse
alla grufvorna med komprimerad luft. Därför
riktade man redan tidigt uppmärksamheten på de
elektriskt drifna bergborrmaskinerna såsom mindre
kraft-ödande än de med komprimerad luft drifna.. År
1896 gjordes ingående försök med Siemens & Halskes
vefstötborrmaskin, i det att 4 st. maskiner af denna
typ under några månaders tid pröfvades vid ort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
