Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Uppsatser - Om erfarenheter rörande bergborrmaskiner - III. Borrmaskinanläggningen vid Gellivare malmfält, af Harry J. H. Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
tidsenhet ökas och dels att styrkan af hvarje slag
stiger, hvarigenom påkänningarna kunna styras öfver
de tillåtliga. Sålunda bör man, om man stegrar
lufttrycket, se till att man har en maskin, som är
afpassad härför; ju högre tryck man har, desto
lättare kolf eller hammare bör man ha och desto
kortare slaglängd. Ett ökadt tryck medför sålunda
möjligheter att göra maskinerna mindre och lättare,
på samma gång som deras effekt stiger genom det
afsevärdt ökade slagantalet. Iakttages blott detta,
att slagintensiteten aldrig tillåtes att stiga öfver
en viss gräns, kan man teoretiskt sedt köra med
hvilket tryck som helst, till och med 20 atm., om
det gällde. Emellertid måste af andra orsaker
tryckstegringen i borrmaskinerna hållas inom vissa
gränser.
Af ofvanstående torde framgå, att svårigheten
att få borrstålet att hålla i många fall torde bero
på, att maskinen arbetar under andra förhållanden
än den ursprungligen är afpassad för.
Sedan tre år tillbaka ha vi med mycket godt
resultat för borrstål användt ett kolstål från
Sandviken med en kolhalt af c:a 0.65 %. Borren ha varit
af 3 dimensioner, nämligen, 27 mm med 5-7 mm
hål, 25 mm med 4-6 mm hål och 23 mm med 3-4
mm hål. Den sistnämnda grofleken har visat sig bli
fortare utarbetad än de andra, hvarför den ej vidare
torde komma att användas.
Den å lig. 3, pl. VI, visade borrnacken är den
här för »Little Jap», »Cyklop 32» och numera äfven
för våra »Flottmann D» begagnade. Den
ursprungliga borrnacken för Flottmannmaskinen, som finnes
afbildad i fig. 4, pl. VI, är på grund af sin stora
längd lätt utsatt för afknäckning och vill gärna gå
utaf vid öfvergången från den smala runda tappen
till den fyrkantiga delen. Därför ha vridhylsorna
till Flottmannmaskinerna ändrats så, att dessa
maskiner som sagdt numera äfven arbeta på »japborr»,
som de i dagligt tal kallas. Oafsedt att man
därigenom fått en starkare borrnacke för
Flottmannmaskinerna, har äfven vunnits den fördelen, att till
de olika maskinerna samma borrnacke alltid passar,
hvaraf följer, att det är lättare att hålla lager af
olika borrlängder och groflekar samt att utbyte af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
