- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Bihang till Jern-Kontorets annaler 1910 /
400

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Uppsatser - Om erfarenheter rörande bergborrmaskiner - III. Borrmaskinanläggningen vid Gellivare malmfält, af Harry J. H. Nathorst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

400

spännes och i det underlag, en I-balk, på hvilken
maskinen med tillbehör är monterad. Stansens och
dynans närmare utseende framgår af fig. 6, pl.
Yl. Som synes är dynan i hvarje halfva försedd
med ett foder, hvilket kan utbytas och ersättas
med ett annat, när borr af annan diameter skall
smidas.

Med iläggning och uttagning åtgår för en
upp-smidning i maskinen 15 sek., hvarvid stosen blir
fullt färdig på en värmning och en Smidning. Om
man hade så ordnadt, att borr höggos till och
värmdes lika fort, som maskinen hinner smida, skulle
man godt hinna smida 100 borr pr tim. eller vid
9 tim. arbetsdag 900 borr pr dag. Vid Malmberget
betjänas maskinen af en man och en handtlangare,
hvilka en dag i veckan rikta upp och hugga till
borr samt en dag smida, hvarvid hvarje gång 180
a 200 borr uppsmidas; härvid sker värmningen af
stålet i en vanlig ässja. När borret tagits ur
maskinen ställes det att svalna med nacken instucken
i en låda med kalk, härigenom blifver ytan mjuk
och lätt bearbetad. När nacken svalnat, svarfvas
den till 25 mm diameter efter hela sin längd,
hvarefter den sättes i en f rasmaskin, där sexkanten
fräses; efter fräsning härdas nacken, hvarefter borret
är färdigt.

Som af ofvanstående torde framgå, framställas
borrnackarne mycket noga och det betalar sig
säkerligen i längden, ty därigenom sparar man maskinerna,
särskildt deras bussningar, hvilka då ej behöfva
bytas så ofta. Trots det noggranna arbetet är
kostnaden för dessa borrnackar ej särdeles stor; med
alla omkostnader stå de i högst 90 Öre pr styck.

När borren användts ett år eller ett par så
brista de till sist, mön vanligen icke i närheten af
nacken utan midt på längden; detta förhållande
beror på att materialet i borret genom bearbetandet
med hammaren utmattats. Ju hårdare berg man
har att borra i, desto förr inträffar brott hos borret,
och ovana borrare påskynda äfven detsamma, i det
att de vid borrningen mera bryta och bända på
borren, än vana borrare göra. Genom
värmebehandling kan man dock upphäfva utmattningen och
dymedelst förlänga stålets användbarhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:40:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1910bih/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free