Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Uppsatser - Värmländska Bergsmannaföreningens 62:a årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den Leynerska borrhvässningsmaskinen för
hvässning af företrädesvis ihåliga borr försöktes
vid Gellivara och Grängesberg, men motsvarade ej
förväntningarna.
Ett godt resultat har däremot erhållits med
den af ing. H. Nathorst och maskinmästare
Lundström konstruerade hvässningsmaskinen. *)
På sista tiden ha emellertid vid ett flertal
gruffält mera provisoriska anordningar för
borrhvässningen kommit till utförande. Borret upplägges
på ett stativ och uppstukningen sker med en lös
eller vid stativet fastsatt skutborrmaskin eller
nithammare. Borret utsmides antingen för hand, eller
användes härtill en vertikalt uppställd
stötborr-maskin. Med en efter dessa principer konstruerad
borr skärpningsapparat, tillverkad af A.-B.
Malm-anrikning, Falun, och uppsatt vid Striberg, kan en
borrsmed utan handtlangare pr tim. hvassa 30-35
st. sex-skäriga »Rex»-borr samt af fyrskäriga borr
för Ingersollmaskiner 30-40 st. beroende på
borrens storlek. Priset för uppstukningsmaskinen jämte
stativ är 500 kr.
Kostnaden för borrhvässning vid användande
af maskin är c:a hälften af den vid hvässning för
hand. De maskinskärpta borren hafva dessutom
under frestande förhållanden visat sig starkare och
borra bättre än de handskärpta.
I anslutning till föredraget lämnade ingeniör
E. Mossberg några meddelanden om stukning af
borrnackar med tillhjälp af maskin, hvilket
förfaringssätt kommit till’användning vid Grängesberg.
Stukningen företages med en »Rånd»-maskin, vid
hvilken man utbytt borret mot en stans. Priset pr
borrnacke har därigenom kunnat nedbringas till
1 kr.
2. Om användandet af Pulverformigt torfbränsle
i metallurgiska ugnar.
Professor E. Odelstjerna lämnade en del
meddelanden om försök, som af honom företagits att
framställa tackjärn, stål och mjukt järn i elektrisk
ugn genom reduktion af malm med torfpulver.
*) Se uppsatsen i detta häfte» Om erfarenheter rörande
bergborrmaskiner i Sverige, sid. 397.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
