Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Meddelande till redaktionen - Om malmers stupning af Hjalmar Nordqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
d. ä. malmaxelns riktning är afrundadt N. 32° V. 55°. Är
a = 90° och /? = 70°, så är cp = 9.0° och y == 70°,
hvilket förhållande man enligt vanligt språkbruk uttrycker så,
att malmen saknar fältstupning, men faller 70° mot väster,
icke så att malmens fältstupning är 70° V., som blir
konsekvensen af den vid Tekniska Högskolan brukade metoden
att angifva sagda sträckning.
Lektor Holmqvist vill införa benämningen »malmfall»
för att därmed beteckna malmaxelns riktning. Erzfall är
synonym till Erzmittel och brukas för en malmanhopning,
vanligen liggande diagonalt i gångplanet mellan dess
strykning och stupning. Ursprungligen torde väl Erzfall
tillkommit för att angifva malmens fallande läge, fast det
sedan kommit att beteckna malmmassan själf, och synes
det mig därför fullt berättigadt återföra termen till dess
ursprungliga, mer naturliga betydelse af malmaxelns
riktning. Holmqvist föreslår termen malmfallsriktning för
riktningen ED och malmfallsvinkeln för vinkeln cp.
Emellertid finnes det ett annat ord med goda anor,
som betecknar just detsamma som ordet »malmfallet» i
sistnämnda bemärkelse, nämligen donläge. Såsom Holmqvist
riktigt påpekar är donläge en ursprungligen teknisk term;
donläge angifver nämligen den naturliga riktningen för en i
fyndigheten liggande uppfordringsbana t. ex. en slangång,
och denna riktning är BD. Samma tolkning af begreppet
donläge måste man tillgripa vid tydningen af den viktiga
§ 31 i 1855 års grufstadga,1) hvarunder en mångfald af
våra förnämsta grufvor lyder, och där det stadgas, att om
malmgången »faller donlägig eller sidovärts, så att den
efter sitt fallande kommer på djupet att drifvas utom
ut-målets linie, då bör utmålet i djupet ej räknas lodrätt, utan
i lika fallande med grufvan . .. »Här är det icke enbart
malmens sidostupning, som afses med donläge, utan malmens
verkliga fallande eller »malmfallet». Donläglinien är
sålunda resultanten till sidostupning och fältstupning. Är
fältstupningen = 0, så är donläge - sidostupning2) och då
*) A. Sjögren. »Werml. Bergsmannaför. Annaler» 1888, sid. 19.
2) I >Nordisk Familjebok», art. Donläge, angifves malmens
donläge vara analog med sidostupningen men »en grufvas eller rättare
det utbrutna tomrummets stupning är ofta resultanten af
malmens donläge och fallande i fält, hvarför man ej alltid kan af
grufvans donläge sluta till malmens». Det är uppenbarligen
ab-surdt att hafva ett slags donläge för malmkroppen, ett annat för
det likformiga tomrummet, som uppstår allt efter det malmen
utbrytes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
