Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Uppsatser - Den basiska martinmetodens nuvarande ståndpunkt, af Otto Petersen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639
märkningsvärdt för processen är den långt drifna
defosforeringen samt förhållandet, att manganen
oafbrutet under hela tiden oxideras ut ur stålet.
Georgsmarienhutte (vid Osnabruck).
Martinverket igångsattes år 1907, och är i hvarje
afseende en af de mest moderna anläggningar i sitt
slag. Färskningsförfarandet bedrifves här efter
samma principer, som vid Hiistener G-ewerkschaft,
dock så att större delen af raffineringen utföres i
bländaren och nedkolningen hufvudsakligen i
mar-tinugnen.
Stålverket omfattar en tackjärnsblandare om
150 ton (en annan om 250 ton kapacitet är under
byggnad) samt 5 st. 50-ton martinugnar.
Bländaren utgöres af en Campbellugn af den
brukliga cylindriska konstruktionen. Gas- och
luftintagen äro liksom ugnen lagrade på rullar
och aflägsnas vid ugnens kippning från densamma
genom hydrauliska anordningar. Infodringen består
öfver badytan af dinastegel. Härden har ett
undre lager af magnesittegel och däröfver stampad
dolomitmassa. Baddjupet uppgår vid ugnens
igångsättning till 1000 mm. Eldningen sker med
masugnsgas.
För martinugnarne framställes gasen i nio st.
Kerpely-generatorer, 2.6 m diameter, anordnade
parallellt och med gemensam hufvudledning.
Kolförbrukningen uppgår till c:a 200 kg pr ton stål.
Arbetssättet vid bländaren är följande:
Tackjärnet tillföres från masugnarne i
kvantiteter om 25 å 30 ton, och efter intappning
tillsättes 10 å 15 % malm samt 4.5 % kalk. I början
chargerades malm och kalk före tackjärnet, men
reaktionen blef då så häftig, att den järnrika
slaggen till stor del rann ut genom ugnens
arbetsöpp-ningar. I stället för malm användes förut briketter
af kisbränder, men man har numera öfvergått till
magnetit, hvarmed bättre resultat erhålles.
Slaggen får inverka på metallen under 2 å 3 tim.,
hvarefter den förra tappas i en särskild behållare.
Därefter öfverföres en kvantitet förfärskad metall
i en skänk samt från denna till martinugnen.
45- 09280$, Bihang till Jern-Kontorets Annaler 1910. Haft. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
