Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Uppsatser - Den basiska martinmetodens nuvarande ståndpunkt, af Otto Petersen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Förenta Staterna.
Utvecklingen af den basiska martinmetoden har
i Förenta Staterna på det hela taget följt samma
riktningslinier som i Europa. Den enorma stegring
i produktion af martinstål, som ägt rum i Amerika
under de sista tio åren har dock medfört, att
förfarandet i flera hänseenden gjort snabbare framsteg
än i gamla världen. Detta gäller först och främst
med afseende på ugnarnes storlek. Under det att
år 1899 den vanliga kapaciteten var 30-35 ton
med en maximigräns af c:a 50 ton, så uppgår
ugnarnes medelstorlek för närvarande till 60 a 70
ton, och en uppenbar sträfvan finnes, att sätta 100
ton som den normala chargen för fasta ugnar.
Anläggningarna utföras enkla och solida för att så
mycket som möjligt undvika reparationer och därmed
förbunden tidspillan. En naturlig följd häraf är,
att de stjälpbara ugnarne med sin mera ömtåliga
konstruktion ej kunna vinna terräng, utan komma
till användning, endast där förhållandena så fordra.
Beträffande processens utförande, så går
tendensen alltmera i riktning att ej allt för mycket
påskynda färskningen. Den vanliga chargetiden
är 9-11 tim., ofta mer. Trots tappningarnas ringa
antal kommer man ändock upp till en ansenlig
produktion genom att gå med stora charger. I de
s. k. 60-ton ugnarne insättas sålunda vanligen
mellan 70 och 80 ton. Genom detta förfaringssätt
kunna också arbetskostnaderna afsevärdt nedbringas.
Manskapet för två ugnar utgöres i de flesta fall
af 2 smältare, 2 hjälpsmältare, l slaggdräng och 2
minderåriga.
För att underlätta reaktionerna i ugnen
upphettas vanligen malmen och kalkstenen före
tackjärnets intappande, på somliga ställen ända till dess
smältning inträder. Som denna förvärmning tager
ganska lång tid, har man för afsikt att söka utföra
den i särskilda, jämsides med martinugnarne
arbetande apparater. Ståltrusten har redan uttagit ett
patent i denna riktning.
Där förhållandena så medgifva, använder man
tackjärn från bländare som återkolningsmedel för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
