Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Tekniska meddelanden - Om vätets och kväfvets inverkan på temperkol vid olika temperaturer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
mycket, måste man antaga, att det finnes en gräns
för lösningsförmågan af det utskilda temperkolet.
Då vidare, såsom framgår af det följande, ingen
cementering inträder vid glödgning i kväfgas,
torde vätet spela en viss roll härvidlag. Nya
försök äro igångsatta för att fastslå, under hvilka
förutsättningar temperkol s öfvergående i cementkol
försiggår.
G-lödgningsförsöken i kväfgas anställdes på
liknande sätt med dem i vätgas. Först renades kväfvet
från H20, C02 och O. Härtill användes natronkalk och
tvättflaskor med fosfor och alkalisk pyrogallus.
Torkning skedde med konc. svafvelsyra. Därpå
fick gasen för borttagande af kväfoxider passera
genom en till rödglödgning upphettad spiral af
koppartrådsnät, som reducerats i metylalkohol.
Slutligen torkades gasen med fosforsyreanhydrid. Efter
passerandet af ugnen fingo gaserna gå genom tvenne
tvättflaskor med kalilut för upptagande af möjligen
bildadt cyan.
Det visade sig nödvändigt att omgifva
upphettningsröret med en mantel af kaolin, som väl tätades
i bägge ändar. Kväfgas af lägre tryck än i det
inre röret leddes till denna mantel och afgick genom
en tvättflaska med litet svafvelsyra. Grenom denna
tryckfördelning hindrades gasen från det yttre
röret att inkomma i det inre, och dubbel säkerhet
mot tillförsel af syre från yttre luften erhölls.
Tab. III återgifver resultaten från
glödgnin-garna. Som synes har den totala kolhalten
förblifvit oförändrad, hvadan ej heller vid glödgning
i kväfgas något förflyktigande af temperkol äger
rum.
Den metallografiska undersökningen bekräftade
fullkomligt analysresultaten. Fig. l visar utseendet
af tackjärnet efter glödgning i vakuum, fig. 2 samma
prof efter glödgningen i vätgas. De svarta
fläc-karne utmärka temperkol. Fig. 3 och 4 äro etsade
slipprof före och efter glödgningen i kväfgas.
Af dessa undersökningar framgår, att
Forquig-nons och Charpys försök varit vilseledande, Wtists
och G-eigers däremot riktiga.
(»Metallurgie» 1910 maj 8, sid. 261.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
