Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Uppsatser - Kortfattad jämförelse mellan svenska och amerikanska metoder för magnetisk anrikning samt brikettering af järnmalmer enligt intryck från en resa i Nord-Amerika 1909, af Emil Örn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737
anrikning förmedelst den Gröndalska metoden, och
denna profanrikning utföll så väl, att som nämndt
ett separationsverk omedelbart anlades.
Cornwall-malmen, som är en ganska finkornig
ehuru lös magnetit, hållande c:a45 % Fe och 0.5 % Cu,
behandlas i anrikningsverket på följande sätt:
Malmen krossas först i en Gate’s kross och
därefter i ett valsverk, hvarpå den förmales i 5 st.
Gröndals kulkvarnar. Malmen lämnar kulkvarnarne
i kornstorlek af l mm och därunder och separeras
å 20 st. magnetiska separatorer af typ 5, uppställda
två och två i tandem.
Anrikningsverkets afverkningsförmåga är pr 24
timmar 600 ton råmalm, hvaraf erhålles 360 ton
magnetitslig med 64 % Fe, O.i % Cu och c:a 0.75
För målning i rörkvarn har man i detta verk
ej inrättat sig, ehuru en ytterligare finmalning af
sligen med återupprepad separering torde höja
kvaliteten till omkring 68 % Fe och O.os % Cu. Emellertid
hyser man i Amerika ej så stora betänkligheter mot
koppar i en del järnsorter. Vid leverans af vissa
tackjärnssorter händer det, att en så pass hög
kopparhalt som 0.3 % fastställes som maximum. Man ansåg
till och med, att en viss kopparhalt i järnvägsskenor
snarare vore till nytta än till skada. Däremot såg
man ogärna koppar i tackjärn, afsedt för degelstål,
tubtillverkning eller andra ändamål, där Vällning
förekommer.
Affallet från den magnetiska anrikningen vid
Lebanon, hållande c:a l % Cu, anrikas på 6 st.
Wilfley-bord och en Frue-vanner, hvarvid erhålles
en kopparslig med 6 % Cu och 25 % S.
Den vid anrikningen erhållna järnsligen, som
är för finkornig för att i större mängder direkt
kunna uppsättas på masugnarne, bringas till
styckeform i roterande rostugnar eller s. k. »nodulizing
kilns». En dylik ugn består af en liggande cylinder
af c:a 5/s" tjock plåt; cylindern är 30 m lång
och 2.5 m i yttre diameter samt infodrad med
eldfast tegel. Infodringen består af särskildt för detta
ändamål formade hvalftegel och har en tjocklek af
150 mm i inmatningsändan och 225 mm i
utloppsändan. Ugnen uppbäres af 2 eller 3 system bär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
