Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Tekniska meddelanden - Nickel-koppar-stål - Kokstillverkning i Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
vidsträckt erfarenhet från stål, framställdt i
elektrisk ugn och af kolhalter mellan O.io och 0.5 o %,
detta otvifvelaktigt vara öfverlägset i martinugn
framställdt nickelstål.
(»Metallurgical and Chemical Engineering» 1910, september, sid. 527.)
rvokstillverkning i Indien. Tillgången på ved som
billigt bränsle har i Indien under senare år
betydligt minskats. Befolkningen i de stora städerna
måste på grund häraf nästan uteslutande använda
stenkol som bränsle, men de stora olägenheter, som
stenkolsröken medför, ha framkallat en ökad
efterfrågan efter s. k. lös koks, såsom varande ett mer
eller mindre rökfritt bränsle. Koksningen bedrifves,
emellertid ytterst primitivt, mångenstädes i det fria
ute på fälten. Företrädesvis stora kol koksas och
biprodukterna tillvaratagas ej.
Fig. l och 2 visa en vid indiska kolfält använd
ugnstyp för koksning af småkol. Ugnen är byggd
af tegel med en bottenplåt af järn af c:a 38 mm
godstjocklek. Kol af c:a 37 mm kornstorlek lämpa
sig bäst för framställning af lös koks enligt denna
metod. Koksningen underlättas genom att hela
chargen ungefär hvar 15 minut upplyftes medelst
ett spett, så att luften får tillträde till det inre af
chargen. Spettet har den form att upplyftandet af
den sammansintrade kolmassan kan ske utan att
densamma uppbrytes. Spettets användning framgår
af fig. 1. Hela processen tager 6 till 8 tim. och af
100 ton kol kan på detta sätt tillverkas 65 till 70
ton lös koks.
De i marknaden befintliga små ugnarne för
torr destillation, i hvilka af småkol tillverkas
rökfritt bränsle med tillvaratagande af biprodukterna,
ställa sig alltför dyrbara för indiska förhållanden;
visserligen finner tjäran afsättning, men
ammoniumsulfat har i Indien ingen marknad.
I ett land som Indien, med dess långa transporter,
är det emellertid i hög grad önskvärdt att erhålla ett
bränsle, som är hårdare och mera motståndskraftigt
vid svåra transportförhållanden än den lösa koksen.
Fast koks framställes också, vid många af Bengalens
grufvor efter gammal metod i rektangulära ugnar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
