Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Meddelanden om svenska patent - Af Kungl. Patent- och Registreringverket meddelade patent - N:r 29 536. Förfaringssätt för framställning af titanfritt järn. H. B. Landmark, Kristiania - N:r 29 598. Sätt och anordning för röstning och reducering af järnmalm och dylikt. N. K. H. Ekelund, Jönköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
896
niak. I föreliggande fall, där vattenångan ledes öfver
glödande kol, erhålles vätet »in statu nascendi» och är
alltså mera aktivt, hvarigenom den direkta
ammoniakbild-ningen lättare kan äga rum. Den uppkomna slaggen,
hvilken i form af kväfveförening innehåller allt titanet,
urtappas tillsammans med järnet. Det måste emellertid
tillses, att så mycket titankväfve alltid stannar kvar i
ugnen, att tillräcklig ammoniakutveckling erhålles.
Slaggen innehåller titankväfve och en liten del
fosforsyrad kalk, som härrör från den i malmen befintliga
fosforn. Dessutom innehåller den något kalciumcyanamid
och karbider. På grund af sin kväfvehalt och de mindre
mängder fosforsyra den innehåller kan slaggen finmalas
och användas som gödningsämne. Den kan äfven användas för
framställning af ammoniak, enär största delen af kväfvet
afgår i form af ammoniak, om den kokas i vatten.
Genom att behandla slaggen med en syra erhålles syrans
ammoniumsalt. Den kan äfven komma till användning vid
framställning af titanföreningar, sedan kväfvet utvunnits
som ammoniak, event. äfven titanlegeringar, såsom t. ex.
ferrotitan och ferrosiliciumtitan.
Enligt föreliggande förfaringssätt kunna i hög grad
titanhaltiga malmer finna praktisk användning, enär
tita-nets öfverföring i titankväfve är fullständig.
Enär slaggens värde är högre, ju mera titan den
innehåller, så kunna malmer med låg järnhalt och hög
ti-tanhalt, trots det att framställningskostnaderna för järnet
blifva högre, med fördel bearbetas.
Patentanspråk, se sid. 694, n:r 292/09.
Patent i Sverige från den 4 februari 1909.
N:r 29 598. Sätt och anordring1 för röstning och
reducering- af järnmalm och dylikt. N. K. H. Ekelund,
Jönköping.
Fig. l visar en ugn enligt denna uppfinning.
^ *A
Fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
