Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Tekniska meddelanden - Mexicos järnhandtering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
980
IVlexico’s järnhandtering. Mexico har oerhördt
stora järnmalmsförekomster med på flera ställen
rik malm, upp till 60 % och mer. Dessa förekomster
torde emellertid bäst kunna utnyttjas af den
inhemska järnhandteringen, emedan de flesta ligga
olämpligt för transport till kusten för utskeppning,
och att föra malmen så långt som till Förenta
Staternas koldistrikt, där billigt bränsle kunde erhållas,
är ekonomiskt outförbar t.
Hittills har Mexico’s järnhandtering arbetat
under allt annat än ordnade förhållanden. De allra
äldsta och de mest moderna metoder användas.
Catalanhärdar af samma typ, som fordom byggdes i
Spanien, äro ännu i verksamhet i södra Mexico,
Oaxaca, kring trakten af Rio Verde (se kartan pl.
XV). Vid Monterey i nordöstra Mexico finnes
däremot en fullt modern anläggning, med koksmasugn,
stålugn och valsverk, som äges af Monterey Iron
and Steel Company Ltd.
Mexico’s största hittills kända
järnmalmsförekomst utgöres af Cerro de Mercado (the Iron
Mountain) i landets mellersta del. Redan under
1600-talet var denna fyndighet känd. Berget
omtalades då såsom »en massa af guld och silfver»,
och Mercado, efter hvilken man gifvit berget sitt
namn, säges hafva omkommit vid sina försök att
taga i besittning den rika förekomsten. Före 1828
användes malmen från Cerro de Mercado till
framställning af järn i catalanhärdar, men senare gjorde
guvernören i Durango kontrakt med ett engelskt
bolag om byggandet af ett järnverk vid Tunal
River nära nämnda berg. Ännu omkring år 1882
forslades malmen från berget i de typiska
oxvag-narne med deras o viga trähjul eller i korgar på
mulåsnor den 7 engelska mil långa vägen till Piedra
Azul, järnverket vid T u n alfloden, att användas för
tillverkning af träkolstackjärn. Närmaste järnväg
var vid denna tid 600 engelska mil aflägsen från
Durango och järnpriserna voro oerhördt höga. För
vanligt stångjärn betalades 70 till 80 öre pr kg.
C:a 10 sådana järnverk som Piedra Azul funnos
vid denna tidpunkt i hela Mexico och deras
sammanlagda tillverkning af gjutgods och handelsjärn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
