Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 3 - Något om rening av masugnsgas, av E. Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
stofthalten i gasen mellan 3 och 5 gram pr m? gas. Enligt Leffler och
Nyström har stofthalten i gas från elektrisk masugn uppmätts till 4.6
gr pr m? gas. Med mycket enkla anordningar kan denna kvantitet
nedbringas till omkring tiondedelen, vartill kommer, att det stoft, som
då återstår, är ytterst lätt och ej har benägenhet att avsätta sig i rör¬
ledningarna utan följer med de strömmande gaserna.
Det återstår nu att tillse, vad som vinnes och vad som förloras ge¬
nom gasens befriande från stoft och fuktighet genom dess tvättning och
hedkylning.
I allmänhet torde man kunna anse, att masugnsgasledningar böra
konstrueras för en fuktighetshalt av minst 0.1 kg pr m”? torr gas av 0”
C. och 760 mm barometertryck, samt att gasen under ledningen i rören
har en temperatur av ca 250 C. Genom nedkylning av gasen till 30”
C. skulle dess volym, dels genom kontraktion, dels genom ångans kon¬
densering, minskas till hälften. Detta skulle sålunda medföra en bety¬
dande besparing i rörledningskostnader, i det att blott halva rörarean
blir erforderlig mot vid icke avkyld gas.
Genom gasstoftets samtidiga avlägsnande vinnes emellertid ytterligare
en liknande fördel. Rörledningarna måste vid icke renad gas konstrue¬
ras för en synnerligen liten gashastighet, på det att plats för stoftav¬
lagringar må förefinnas, utan att genomströmningsarean minskas allt
för mycket. Är stoftet avlägsnat ur gasen, kan rörledningens area
göras så mycket mindre, emedan plats för stoftavlagringar då ej behö¬
ver reserveras. I stället för en gashastighet om 2 till 4 m/sek. med
orenad gas i den ännu rena rörarean kan vid från stoft renad och av¬
kyld gas räknas med 10 m/sek. och rörarean sålunda göras endast !/s
å !/10 av vad som behöves, då gasen är varm och orenad. Härtill kom¬
mer ytterligare en högst betydande förenkling av gasledningens kon¬
struktion. Rören behöva ej längre ordnas i korta, trappstegsformade
avsatser i och för rening, och stoftsäckar och rakor utefter rörledningen
bliva överflödiga. Rörledningen blir rak och slät, blott utrustad med
explosionsluckor, och med en diameter av !/3 å !/2s av vad som erford¬
ras vid varm, orenad gas. Dess täthet kan även göras vida mer be¬
tryggande. För jämförelse, se fig. 4, 5, 6 och 7.")
Förlägges därför gasreningsanläggningen möjligast nära masugnspi¬
pan, göras sådana besparingar vid byggandet av gasledningsnätet, att
dessa ofta nog torde betala anskaffandet av en reningsanläggning.
En besparing i anläggningskostnad är t. o. m. genom gasens rening
att påräkna. Dessutom, såsom strax skall visas, besparingar i driften.
+) Fig. 4 samt övre bilden i fig. 6 och vänstra bilden i fig. 7 visa en utförd ledning för
icke renad gas. Fig. 5 samt de två övriga bilderna i fig. 6 och 7 visa, i samma skala,
hura utförandet kunde göras, om gasen kyldes och befriades från större delen stoft och
fuktighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
