Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 4 - Magnetiska undersökningar på järnalmsmineral och konstgjorda silikat med järn och mangan, av E. A. Holm - § 5. Magnetisk undersökning av konstgjorda silikat med järn och mangan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
Tabell IX. Atommagnetism hos järn och mangan i konstgjorda silikat (20” C.).
108xa i C. G.S.
TVävärdigt järn 1 glägi o en 9260
LrOvärHg nära Ida 4 320 (1 + 0.012)
utfällt silikat Bia so en NOLL EE VLT)
| TES AR Al rg 18 250 (1 + 0.015)
ER ssd ;
Tvåvärdig man- | SAR ENN
3 [a EIGA NES 9960 (1 + 0.0066)
gan i slagg 5
|SORRYNLRare115901+00040)
OUEKII > + I200-(1–+- 0:0044)
slutligen angår vattnet i ferrisilikaten, så anges dettas specifika suscep¬
tibilitet av C” i (15). Ur de sålunda behandlade värdena på (1 — p)A
beräkna vi de specifika susceptibiliteterna för järnoxidulen i ferrosili¬
katet, järnoxiden i ferrisilikaten samt manganoxidulen i slaggerna
och erhålla därvid de med a, b resp. c betecknade siffrorna i tab. VILI.
Av desamma framgå de i tab. IX befintliga värdena för atommagnetism
hos de resp. metallerna.
För att möjliggöra en inbördes jämförelse mellan z,-värdena vid de
båda ferrisilikaten och mellan dem hos de fem slaggerna äro vid dessa prov
de tillfälliga medelfelen i värdena angivna (i relativt mått). I själva
verket räcka nu dessa fel ingalunda till för att förklara de förekom¬
mande, betydande differenserna, varföre slutsatsen måste bliva den, att
det trevärdiga järnet i de förstnämnda kropparna och den tvåvärdiga
manganen i de sistnämnda knappast kunna anses besitta någon bestämd
atommagnetism. Till den skillnad i kemisk sammansättning, som de
på de båda olika sätten framställda ferrisilikaten enligt tab. VI uppvisa,
sällar sig alltså även en olikhet i magnetiskt hänseende. För slaggerna
skulle man möjligen kunna tala om ett genomsnittligt avtagande av
za. med växande manganhalt (eller med fallande silikatgrad).
Jämföra vi värdena i tab. IX med de motsvarande i tab. IV, så finna vi
ävenledes högst beaktansvärda olikheter. Vad först beträffar det två¬
värdiga järnet, så synes dess atommagnetism rentav vara av en mindre
storleksordning då detsamma ingår i ett konstgjort glas än då det före¬
kommer i ett naturligt silikat. Vidare är för det trevärdiga järnet
atommagnetism i de utfällda proven allenast 35—43 procent av den i
de naturliga förefintliga. Vid den tvåvärdiga manganen äro emellertid
differenserna mindre skarpt framträdande. Anmärkningsvärt är också,
att av de fem slaggproven i tab. IX endast det första (för vilket den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
