Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 6 - En studie rörande rostning av järnmalmer, av Edvin Fornander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
fär 75 ton malm. »Dragningen> tillgår så, att man för varje rundgång
drager en kärra av i medeltal 210 kg per glugg. Antalet drag varie¬
rar mellan 6 och 8 stycken per 8 timmars skift.
Samtliga malmer äro rostade vid den temperatur och under de förhål¬
landen i övrigt, som tidigare praktisk erfarenhet visat vara lämpligast.
Tab. II lämnar upplysning om de erhållna resultaten.
Svartviks blandning. Som synes av tabellen, utgöres denna blandning
av hälften Kolningberg stuffmalm och hälften Svartvik. Man rostar
härav ungefär 32 ton per dygn. Malmens temperatur uppmättes i den
första spettgluggraden med en optisk pyrometer av Siemens & Halskes
konstruktion. Den varierade något i de olika gluggarna, men höll sig
strax före ett drag mellan 1 100—1 200". När man sedan dragit en kärra
per uttagsglugg, uppmättes temperaturen ånyo, och därvidlag kunde en
temperatursänkning konstateras av i medeltal 15—20". Den erhållna
rostade malmen var delvis sintrad på ytan.
Av den ursprungliga svavelhalten har, som synes, 34 4 bortdrivits;
oxidationsgraden är stegrad med 6.8 4. Som det emellertid här rör sig
om en manganhaltig malm, kan denna senare siffra vara något för hög;
genom rostningen överföres nämligen måhända en del av MnO till högre
syrsättningsgrader, och när FeO-halten sedan skall bestämmas, oxidera
dessa manganens högre syrsättningsgrader en del av FeO till Fe,Os,
varigenom värdet på järnets oxidationsgrad alltså blir för högt.
Bastkärn. Per dygn rostas härav 32 ton. Denna malm vill jämfö ¬
relsevis lätt sintra på ytan; rostningen drives vid möjligast hög tem¬
peratur, varvid övre gränsen bestämmes av ifrågavarande malms benägenhet
att baka ihop sig. Avsvavlingen var 35 4. Oxidationsgraden har en¬
dast stegrats 1.0; någon uppoxidering av malmens MnO har därför tro¬
ligen ej förekommit.
Långgruvan. Denna malm är som synes av det föregående en kalkig
svavelhaltig svartmalm; man rostar av denna anledning vid möjligast
hög temperatur; några direkta mätningar av denna senare ha dock ej i
detta fall utförts. Produktionen håller sig vid omkring 35 ton malm
per dygn. Avsvavlingen visade sig vara 24 4, och oxidationsgraden
har stegrats 3.9 enheter, båda som synes anmärkningsvärt låga värden.
Norbergs blandning och Stripa. ITfrågavarande malmer äro, såsom ana¬
lyserna visa, svavelrena blodstenar. Man rostar 40 ton per dygn och
håller lägre temperatur än å svartmalmerna. Avsvavlingen är mycket
god; oxidationsgraderna ha även något stegrats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
