Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 6 - En studie rörande rostning av järnmalmer, av Edvin Fornander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
var och en av dessa iakttogs, att man till försöken fick samma propor¬
tion av prima malm och småmalm, som hittills förbrukats vid järn¬
verket. Sålunda användes:
av Kolningberg: 70 4 prima,
20 4 sovrad malm,
10 4 sovrad mull.
av Bastkärn: 80 4 prima,
20 4 vask.
av Långgruvan: 67 4 prima,
33 4 separerad.
Malmen nedkrossades i laboratoriekrossar till i de olika fallen önskade
kornstorlekar. Härvid hopblandades de olika malmslagen, så att
man för varje gruva erhöll en homogen produkt. I ändamål att stu¬
dera olika kornstorleks inflytande på sintringsresultaten gjorde vi en
del jämförande försök med varierad kornstorlek men i övrigt tillnärmelse¬
vis konstanta förhållanden. Fem stycken olika grader av nedkrossning
undersöktes, vilka efter de använda trådsiktdukarnas ungefärliga av¬
stånd mellan trådarna benämnas 1.0, 2.5, 5.0, 10.0 och 15.0 mm. Prover
av dessa krossningsprodukter klasserades sedan förmedelst provsiktar
försedda med runda hål; tab. VI ger upplysning om de därvid erhållna re¬
sultaten. Av denna tabell framgår, att det förutom de största korn¬
klasserna i samtliga fall även förekommer en stor mängd väsentligt
finare gods; så är i alldeles särskild grad förhållandet vid 2.5 och 1.0
millimeters nedkrossning.
Tab. VII lämnar upplysning om sintringsförsöken såväl beträffande
använda malmblandningar, bränsle och fuktighetsmängder som ock rö¬
rande den erhållna produkten. Som synes ha understundom gjorts flera
försök, där malmblandningen hållits lika; man har i stället varierat
på bränsle- och fuktighetsmängder i ändamål att åstadkomma ett bästa
möjliga resultat.
Kolmingberg och Bastkärn. "Tabellen börjar med att redogöra för
sintring av Kolningbergs- och Bastkärnsmalm, dels var för sig och dels
i blandning. Båda dessa malmer äro såväl manganhaltiga som fosfor¬
fattiga. Kolningberg är vidare tämligen rik på kalk och talk i för¬
hållande till kiselsyremängden, under det att Bastkärn är mycket sur.
Sålunda lämnar Kolningberg för bildandet av 1.5-silikatslagg ett kalk¬
stensöverskott räknat på CaCO, av ungefär 23 4; Bastkärn fordrar
för bildandet av samma slagg ett tillskott av 29 4 CaCO,. Det ligger
då nära till hands att före sintring blanda malmerna ifråga, så att
Bastkärnsmalmens överskott av kiselsyra i någon mån neutraliseras av
Kolningbergs bas-överskott.
På så sätt får kalken tillfälle att under sintringen förena sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
