Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 7 - Försök med ersättningsstål för pansargranater, av Folks Sandelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2534
språk, som ställas på den färdiga granaten, äro av rent artilleristisk
natur, åsyftande vissa skjutningsresultat vid skjutning mot normal¬
pansär. Vad angår de mekaniska egenskaperna hos en god granat så
äro de som bekant olika hos granatens spets och dess bas. Enligt upp¬
gifter, som benäget lämnats förf. av direktören Åke Danielsson, har
spetsen en hårdhet av 500—600 Brinell och en hållfasthet av ca 200 kg.
Hållfastheten hos granatens basparti uppgår till 90—100 kg.
En flyktig blick på dessa siffror visar, att det ej torde möta någon
svårighet att med ett flertal ståltyper ernå dessa fysiska egenskaper.
Emellertid är det givet, att det icke är den angivna hållfastheten eller
— vilket är ungefär detsamma — hårdheten, som är utslagsgivande för
materialets användbarhet till pansargranater. Materialets specifika slag¬
arbete måste nämligen vara en faktor av största vikt och härtill kom¬
mer ytterligare en omständighet. Det kan icke vara tillräckligt att
granatens spets är hård endast på ytan: hårdheten måste nå ända in i
granatens centrum. Redan vid 15 cms granater, för att icke tala om
21 eller 28 cms, är detta ett villkor, som är svårt att uppfylla.
Granskar man analysen hos det vanligen använda projektilstålet, så
finner man, att det är ett s. k. lufthärdningsstål. Beräknas värdet på
kvantiteten = (enligt sid. 655 i förf:s uppsats: Specialstål för konstruk¬
tionsändamål, J. K. A. 1911) kommer man till värdet 0.97 under det att
dylika stål i regel endast uppnå 0.75—0.s5. Materialet besitter således
en stor genomhärdningsförmåga, och häri har man förklaringen till den
viktiga roll, som nickeln spelar i förevarande fall. Därtill bidrager
givetvis även den höga kromhalten. Båda de nämnda metallerna sam¬
verka till ett fördelaktigt värde på slagarbetet. Kol- och kromhalterna
äro i främsta rummet ansvariga för hårdheten, under det att nickeln
ytterligare har förtjänsten av en viss oömhet vid värmebehandlingen.
Av nyss anförda framgår, att uppgiften kan förenklas till att om¬
fatta undersökning om:
1) specifika slagarbetet,
2) hårdhetstalet (härdningsförmågan),
3) genomhärdningsförmågan, d. v. s. det djup, till vilket härdningen
intränger.
Val av försöksmaterial.
Då de avgörande mekaniska egenskaperna hos det gängse projektil¬
stålet icke äro kända, var det nödvändigt att i undersökningen medtaga
prov på dylikt stål som jämförelsematerial. Efter diskussion med in¬
tresserade parter valdes följande ståltyper för en första undersökning:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
