Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 8 - Ett och annat om masugnspipors höjd och därmed samhörande, av J. A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
För att kunna fullt utnyttja den vinstmöjlighet, som en högre mas¬
ugnspipa erbjuder, är det emellertid av vikt att aktgiva på mursätt¬
ningen. Benägenheten hos malmen att vid nedsjunkandet i pipan draga
sig från muren inåt mitten tvingar med nödvändighet till, att man i
en högre pipa sätter mera malm på muren än som var behövligt i en
lägre pipa.
Ett annat förhållande, som likaledes måste uppmärksammas vid nu¬
mera föreslagna eller under utförande varande masugnspipor av upp till
21 meters höjd mellan kransgolvet och nedre arbetsgolvet (= 20 m från
ställbotten till kransgolv) och med jämförelsevis tunna murar (fig. 1),
är benägenheten att småningom gå mer eller mindre ur »lod>. För¬
hållandet torde väl bero på flera orsaker, såsom teglets något olika
svällning, starkare uppvärmning av innermuren på en sida, o. s. v.
Orsaken må vara den ena eller andra, så synes försiktigheten bjuda,
att såväl mellanbottnar som kransgolv anordnas så tätt omkring pipan,
att den vid förekommande lutning får stöd av dem. (Fig. 2).
Ett annat av ålder känt fenomen är varje masugnspipas tillväxt på
höjden. Denna ökning, som otta kan vara ganska betydande — 100 å
300 mm — kan ju väntas bliva ännu större, när piphöjden från början
är mycket stor. Det synes då finnas skäl för att kompensera den genom
att anordna ett vatten- eller sandlås mellan själva pipan och toppen
och fästa den senare vid kransgolvet. Man vinner då även, att uppsätt¬
ningsmålet alltid intager samma läge samt att gasledningarna, som ju
utgå från toppmanteln, icke beröras av pipans rörelse. Detta sätt är
även att rekommendera, när man endast använder ett gasuttag, enär
man då icke behöver taga hänsyn till den därigenom uppkomna sned¬
belastningen av pipan. Man kan dock lösa problemet även på så sätt,
att man anbringar ett vattenlås omedelbart under gasuttaget och ut¬
balanserar detta senares vikt medelst motvikt, lina och linrullar under
kransgolvet (fig. 3).
Förslaget att använda endast ett gasuttag synes alltmer vinna an¬
klang, sedan det numera under flera år med fördel tillämpats vid flera
elektriska masugnar.
Det är åtskilligt att vinna genom anordning av blott ett gasuttag.
Först och främst blir det billigare än två — man får i förra fallet även
blott en avstängningsventil och en sotsäck. Vidare kan man med större
lätthet begagna sig av idéen att genom kraftig besprutning av gasen
(J. K. A. 1915, sid. 278) omedelbart sedan den lämnat gasuttaget dels
avkyla den, dels avlägsna största delen av det medryckta kol- och malm¬
dammet. Man får den sålunda kall och ganska ren, fördelningsgasled¬
ningarnas dimensioner kunna avsevärt minskas, och sotningsarbetet
reduceras till ett minimum.
Fig. 3 o. 4 visa förslag i ovan antydd riktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
