Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 8 - Tidskriftsöversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
11) Metallografi.
Om den strukturella sammansättningen hos snabbstål, innehållande krom och
volfram och dessa ämnens inverkan på stålets härdning och anlöpning.”
Kötarö Honda och Takejirö Murakami. Sci. Rep. 9, (1920) april,
Sid. 143,
Undersöker snabbstål med olika halter av krom, volfram och kol, bestämmer medelst
magnetisk analys deras omvandlingspunkter vid avkylning från olika temperaturer och vid
upphettning av värmebehandlade stål. Diskuterar sambandet mellan omvandlingspunkternas
läge och stålens strukturella sammansättning. KE
Mikrostrukturen hos järn och lågprocentigt stål vid höga temperaturer.”
H. S. Rawdon och H. Scott, Chem. and. Met. Eng. 1920, april 28,
std.-787.
En bild av metallens struktur vid en viss temperatur erhålles enbart genom det polerade
provets upphettning i vakuum. Undersökningarna visa, att ytlagrets sammansättning ändras.
Ändringen tillskrives karbidens förflyktning och blir starkast markerad omedelbart ovanför
A,, framträder mindre vid hög temperatur på grund av kolets hastigare diffusion i metallen.
Järnet förflyktigas i mycket ringa grad, varför vanligen etsning före upphettningen kan
spåras å ytan även efter en långvarig upphettning.
Bidrag till kännedomen om Oberhoffers etsmedel.” Ad. Fry, Stahl und
Fisen 1920, maj 6, sid. 622.
I samband med undersökningar över diffusionen av fosfor, svavel, kisel, mangan och
nickel i järn hava observationer gjorts rörande verkan av Oberhoffers etsmedel. Försöken
visa, att särskilt fosfors koncentrationsskillnader framhävas genom etsmedlet, då däremot
etsverkan på mangan framträder tydligt först vid högre koncentrationer.
Värmebehandling av specialstål.” A. H. Miller, Chem. and Met. Eng.
1920, juli 21, sid. 113.
Diskuterar de allmänna principerna för värmebehandling, hänförda till ett kromnickel¬
stål, särskilt beträffande den roll, som glödgnings- och avkylningstid spelar för erhållande
av fullständig diffusion och finkornig struktur. f
12) Materialprovning.
Mätning av metallers hårdhet." Hugh O’Neill, Iron and Coal Trad.
Jtev, LI20, maj 28, svd. 137.
Artikeln betraktar de felkällor, som vidlåda de brukliga provningsmetoderna, och disku¬
terar de variationer i det erhållna värdet, som erhållas, då vid provningen verkande fakto¬
rer varieras. Aven diskuteras de med olika metoder erhållna värdenas inbördes samstäm¬
mighet och i vilken mån de giva uttryck för identiska egenskaper hos provningsmaterialet.
Sträckslagförsök med specialstål.” ÅA. Gessner, Stahl und Eisen 1920,
junt 10, sid. 781.
Förf. har utfört sträckslagprov på två olika kromnickelstål och ett kolstål efter olika
värmebehandling. Försöken utvisa större siffror för specialstålen för förlängning, kontrak¬
tion och formändringsarbete till och med hos stål med hög sträckhållfasthet (100 kg/mm?)
trots den korta tiden av 0.008—0.005 sek. för påkänningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
