Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 9 - Tidskriftsöversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
titan och framförallt vanadin. Järn-molybdendubbelkarbidens ringa löslighet i järnet ger
lätt upphov till inhomogenitet, om icke användes ferromolybden med låg kolhalt av 0.5—
1 4, varvid även järnbadet måste hava liten kolhalt. En uppkolning kan företagas efter
molybdentillsatsen.
-”Molybdens verkan i stål för byggnadsändamål.” G. W. Sargent. Ihe
Iron Age 1920, sept. 2, sid. 579.
Behandlar molybdenståls metallurgi och egenskaper, inverkan av olika värmebehandling
på olika typer av stål, legerade med kol, krom, nickel, krom-nickel, krom-vanadium, mangan,
kisel-mangan. Berör även de strukturella egenskaperna samt stålframställningen ur kom¬
mersiell synpunkt. .
8) Järnets bearbetning och behandling.
Om tråddragning.” E. A. Atkins, Engineering 1920, maj 28— juni 4.
Redogör för tråddragningens teori och praktiska metoder för dess utförande. Visar me¬
delst diagram och mikrofotografier inflytandet på de fysiska egenskaperna och strukturen,
då dragningen utföres på olika sätt. Behandlar dragskivans egenskaper och struktur samt
trådmaterialets sammansättning och inverkan av olika föroreningar, särskilt svavel, fosfor
och syre på dess lämplighet för tråddragning.
10) Gjuteriteknik.
Om strukturen hos aduceringsgods och dess samband med hållfasthetsegen¬
skaperna.” Rud. Stotz, Stahl und Eisen 1920, juli 29, sid. 997.
Behandlar det tyska aduceringsförfarandet och den amerikanska black-heartprocessen.
Redogör för uppkomsten av olika beståndsdelar i brottytan och strukturen, inverkan av
svavel- och ’kiselhalt, glödgningstemperatur etc. Medelst ett rikhaltigt försöksmaterial
illustreras sambandet mellan hållfasthetsegenskaperna och olika strukturbeståndsdelars upp¬
trädande hos aducergodset och motsvarande gjuttackjärn.
Makrostrukturen hos gjutjärn.” F. G. Allison och M. M. Rock. Chem.
and Met. Eng. 1920, sept. 1, sid. 383.
Beskriver några olika metoder för strukturens synliggörande och reproduktion. Redogör
för en speciell bandformig anordning av dendriterna. Visar jämförande strukturbilder från
gjutningar vid hög och låg temperatur för att utröna på vad sätt gjutningstemperaturen
står i samband med dendritbildningen och därigenom med metallens fysikaliska egenskaper.
11) Metallografi.
Om längdförändring genom magnetisering hos järn- nickel- och järnkobolt¬
legeringar.” Kötarö Honda och Kiyoshi Kido, Sci. Rep. 1920, juni,
Stl RTL,
Förf:a visa medelst diagram sambandet mellan legeringarnas sammansättning och dimen¬
sionsändringarna vid magnetisering. De erhållna resultaten förklaras kvalitativt medelst
en av Ökubo och Honda uppställd molekylarteori för magnetismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
