Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 11 - Vestra och Östra bergen, av Herman Sundholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Oo
övertygade om, att de rådsherrar, som vistades hos konungen och i en¬
lighet med Skenninge stadga hade att med honom lagstifta och besluta
i saker, därom ej förut vore stadgat och i lag satt — vartill just hörde
bergverksprivilegier -— väl hade reda på landskapens och länens om¬
fattning och då Nerike utgjorde ett län, kunde de ej låtit ett sådant
fel insmyga sig, som ordet »därsammastädes» skulle innebära, om icke
båda bergen legat inom Nerike, så mycket mer som dessa rådsherrar
eller några av dem säkerligen själva voro nerkingar.!) Jag anser där¬
för, att man måste lägga den största vikt på ordet »därsammastädes>.
Innan man kan inlåta sig på någon närmare undersökning, var inom
det medeltida Nerike detta Östra berg kunde hava legat, måste man
därför klargöra, vad detta medeltida Nerike omfattade. Man måste så¬
lunda utreda dess gränser, åtminstone i huvudsak, och läget därinom
av de gruvfält, som kunna ifrågakomma. Vidare måste man söka ut¬
leta dess bebyggelseförhållanden och därmed sammanhängande ting.
År 1336 låg Nerikes vestgräns vester om sjön Möckeln och söder där¬
om följde den troligen Letelfven.?) Såsom av det efterföljande kommer
att framgå, är emellertid vestra gränsens sträckning utan betydelse för
föreliggande spörsmål. Ramundeboda — nu Bodarne — låg på Tiveden
och omnämnes i de äldre lagböckerna i fråga om eriksgatan såsom den
plats, där nerkingarne mötte och avlöste vestgötarne. Då detta alltid
skedde vid landskapsgränsen, är således här en säker gränsbestämninpg.
Gränsen följde sedan "Tiveden i ungefär samma riktning som den nu¬
varande ned till Vettern, där Olshammar låg i Hammars socken inom
Nerike.?) Mot Östergötland och Södermanland gick gränsen i det när¬
maste som i våra dagar. Arbogaån och Dyltaån utgjorde en del av
gränsen mot Vestmanland.”)
Under medeltiden utgjorde det medeltida Nerike jämte Noraskog ett
enda prosteri under Strängnäs biskopsstol.?) Dess nordligaste socken
var Noraskog, som i norr övergick i obebodda skogstrakter. I öster
utgjorde nedre delen av Jerleån Noraskogs gräns mot Vestmanland,
men norr därom är östra gränsen okänd till sin sträckning.
Nerikes östgräns bör emellertid sammanfalla med Vestmanlands
vestgräns. Vestra delen av detta senare landskap utgjordes under medel¬
1) Rådet bestod av >herrar, som lefde spridda på sina gods och förläningar i de sär¬
skillda landskapen och sammanträdde på särskilld kallelse så ofta det var behöfligt> — — —
»Svårigheten för de höge herrarne att ofta komma tillsammans gjorde emellertid att ange¬
lägenheter, som ej vuro af särdeles viktig natur, men i hvilka dock ådets utlåtande borde
inhemtas, vanligen afgjordes af konungen med endast de medlemmar af rådet, som be¬
funno sig i narheten af den plats, där han för tillfället uppehöll sig». (Oscar Alin, Bi¬
drag till svenska rådets historia under Medeltiden. Uppsala 1872, sid. 26.)
2) Styffe III, sid. 300—301.
3) Siltverstolpe, Carl. Vadstena klosters jordebok 1500, sid. 217.
4) Styffe ILL, sid. 303.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
