Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 11 - Vestra och Östra bergen, av Herman Sundholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
Linde socken har sålunda tillhört det medeltida Nerike.
Inom detta sålunda avgränsade område — det medeltida Nerike —
har jag med ledning av Sveriges Geologiska Undersöknings arbeten å
kartan inlagt de mera betydande gruvfälten och gruvorna. Bevisligen
i nyare tid tillkomna gruvor och mindre gruvförsök hava uteslutits.
Mitt i Nerike finna vi tvenne gruvfält, ett straxt VSV om Örebro och
det andra längre vesterut. Tillsammans utgöra dessa den s. k. Leke¬
bergslagen, vars gruvor upptogos och hyttor byggdes av Hertig Karl i
slutet av 1500-talet. Längst i söder ligga gruvorna inom Lerbäcks
bergslag och i norr hava vi från söder räknat inom nuvarande Nora
och Linde socknar Dalkarlsbergs-, Stribergs-, Klacka Lerbergs-, Uske¬
boda-, Stripa- och Stråssafälten med smärre däremellan liggande gruvor.
Enligt Styffe!) var den egentliga bygden inom det medeltida Nerike
på den bördiga slätten i sydvest och vester om Hjelmaren. WNöder och
norr härom lågo bergslagstrakterna. Huru långt bebyggelsen sträckte
sig i norr under denna tid, kan nu icke utrönas, men år 1539 var dess
nordliga gräns ungefär som kartan utvisar.?) Nelson?) antager, att denna
bebyggelsegräns icke hade undergått någon vidare förändring sedan
början av 1400-talet.
A kartan äro vidare inlagda Nerikes silurområde samt de socknar,
vilka finnas upptagna i förut omnämnda förteckningen över Nerikes
prosteri.?) ;
NSocknarne voro 37 till antalet och gärdens belopp vexlade från 2 till
20 öre. Noraskog och Askersund intaga 15:de rummet med en gärd av
10 öre vardera. Av de 14 socknar, från vilka ett högre belopp utgick,
ligga alla utom tre inom silurområdet eller landskapets bördigaste trakt.
Utgick denna gärd liksom tiondet i förhållande till inkomst eller
förmögenhet, är det icke förvånande, att den var högst inom den bör¬
digaste delen av landskapet, vars befolkning måst vara den burgnaste.
Utgick den däremot efter huvudtalet, är det påpekade sakförhållandet
ej heller egnat att förvåna, ty den mest bärande jorden bar väl ock
den talrikaste befolkningen.
Huru än gärden utgått, finner man härav, att Noraskog måste varit
bebott av folk med relativt goda intäkter eller haft en relativt taget
stor befolkning. Ingetdera hade varit möjligt, om innebyggarne i denna
karga trakt skulle hava levat av jordens avkastning eller av vad som
hämtades ur skog och sjö. Den måste haft något annat näringsfång
och något annat än bergsbruket är icke tänkbart.
1) Styffe III, sid. 301.
2) Efter Nelson a. a.
3) Nelson a. a. sid. 303.
4) Johansson i Noraskog, a. a. Del. II, sid. 61—62.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
