Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 11 - Angående sura träkols värde för masugnsdrift samt av sura träkol föranledda olägenheter vid deras användning i masugn, av Gustaf Lundberg med inlägg av J.A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Med anledning av ovanstående har professor J. A. Leffler gjort föl¬
jande inlägg i frågan.
Med förestående uppsats har ingeniör Lundberg på ett synnerligen
drastiskt och slående sätt belyst frågan om träkols relativa värde för
tackjärnstillverkaren.
Redan år 1908 hade undertecknad tillfälle att vid Jernkontorets
diskussionsmöte genom redogörelse för utförda vägningar och analyser
påvisa mycket stora variationer i träkols sammansättning, vikt och
vattenhalt och yttrade med anledning därav bl. a. följande:
»Under sådana förhållanden vore det väl på sin plats, att man vid
försäljningar och köp av träkol följde vissa normer, så att köparens
intressen blevo bättre tillgodosedda än nu är fallet. Och jag kan inte
se, att några oövervinnerliga svårigheter att fastställa sådana normer
borde förefinnas. — — — Hänsyn borde därvid tagas till vikt pr läst,
avstybbning, vatten-, gas- och askhalter samt kanske även fosforhalt.
Man skulle på detta sätt efter av sakkunnige fastställda, normerande
skalor få fram kolens i fråga verkliga värde i förhållande till vad jag
ville kalla grundpriskol.>
I den på undertecknads föredrag vid nämnda tillfälle följande diskus¬
sionen uttalade nuvarande direktören Oscar Falkman, »att det vore för
järnbandteringen av den allra största betydelse att få fastställda vissa
normer för träkolens prisberäkning», och med stöd av siffror i under¬
tecknads föredrag utförde han en kalkyl, som gav till resultat, att trä¬
kolen i ett visst fall voro värda endast 40 4 mot i ett annat givet fall,
frånsett större avstybbning, ökad arbetskostnad, m. m. Han säger vi¬
dare bl. a.: »sådana fall kunna tänkas, då det är mera ekonomiskt att
betala ett relativt högt pris för goda kol än att blåsa på dåliga sådana,
om man också fått dem gratis».
I boken »Om träkolning» av Hilding Bergström och Gösta Wesslén
yttra författarna å sid. 197: »Träkolet betalas efter volym men borde
rationellt betalas efter torrvikt, organisk substans samt med hänsyn
tagen till kolets kvalitet (vattenhalt, askhalt, askans halt av fosfor,
stybbeshalt o. d. samt organiska torrsubstansens kolhalt). Träkolspriset
kan emellertid i sin helhet av praktiska skäl ej omläggas på detta sätt>.
Det måste räknas ingeniör Lundberg till förtjänst, att han åter fört
frågan om träkols olika relativvärde på tal och framlagt de denna
fråga i hög grad belysande siffrorna från Västerås masugn. När man
läser hans uppsats, måste man, som så många gånger förr, ovillkorligen
fråga sig: »är det rimligt, att våra dyrbara träkol säljas under så otill¬
fredsställande kontroll från köparnas sida som nu är fallet?» och vidare:
»vore det icke möjligt att vid träkolsköp följa vissa normer, varigenom
köparnas intressen bättre kunde tillgodoses?» Visserligen uttala Berg¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
