Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett program för en på egna naturtillgångar grundad norrländsk järnindustri, av H. von Eckermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Härmed är dock icke sagt, att ej även inom Bergslagen i begränsad
omfattning en koncentrering av tillverkningen till större driftsenheter
är tänkbar. Någon på egna naturtillgångar grundad nationell stordrift
i ens tillnärmelsevis den omfattning, som är möjlig vid norrlandskusten,
kan dock aldrig ifrågakomma, — ty härför äro skogs- och krafttill¬
gångarna för begränsade samt gruvtillgångarna allt för litet uthålliga.
Granskar man nämligen vår mellansvenska gruvbrytnings ekonomi
och jämför densamma med norrlandsgruvornas, finner man en årlig för¬
skjutning av brytningspriset till den förras nackdel. För varje meter
ny medelavsänkning stiger självkostnaden i Bergslagen betydligt mer
än i Norrland, — och det är klart att så bör ske, då en stordrifts alla
mekaniska hjälpmedel på det senare stället kan tillgripas för att neu¬
tralisera det ökade arbetet, medan på det förra detta genom de små
malmlinserna och de oregelbundna malmsträckningarna endast i begrän¬
sad omfattning är möjligt.
Till följd av den mindre malmarean sker även avsänkningen relativt
hastigare i Bergslagen, varigenom fördyringen av uppfordringen på¬
skyndas, och med matematisk visshet kommer slutligen den dag, då
lejonparten av brukens nuvarande malmer vid Bergslagshyttorna
kommer att ställa sig lika dyr och dyrare än den fosforfria norrlands¬
malmen vid Bottniska viken. Då stordrift alltid blir billigare än till¬
verkning i mindre omfattning, synes det mig därför, som om med tiden
en förskjutning av större delen av vår järnhandtering kommer att ske
norrut, även om det icke skulle gå oss så illa, att vi förlorade vårt kva¬
litativa försprång framför utländskt järn och stål.
För en dylik förskjutning talar även, såsom förut framhållits, bristen
på stenkolsbränslen, — men ej endast ur synpunkten av brist på kol¬
ved, utan även på den grund, att södra och mellersta Sveriges ved¬
bränslebehov lättare och billigare fylles från Bergslagsskogarna än från
längre bort belägna trakter, varför slutligen hela den årliga kolvedåter¬
växten där bör komma att apteras till bränsle. Det är ju också tran¬
sporttekniskt fördelaktigare att veden hämtas på närmaste håll, och att
malmen i stället fraktas bort, — i all synnerhet som bergslagsmalmen
så länge dess kvalitetförsprång består, väl bär den billiga sjöfrakten
från Mälarhamnarna till Norrland.
Dessutom finnes det ju en del av Bergslagen, vilken i viss mån står
norrlandsbruken principiellt mycket nära, och dit denna malm med
ännu större fördel bör kunna koncentreras, nämligen Värmland.
Den värmländska bergshandteringen är liksom den norrländska grup¬
perad kring en stor huvudfottled, Klarälven, vilken efter Trollhätte
kanals ombyggnad kan sägas rinna ut i havet, och alltså vid sitt ut¬
lopp erbjuder samma fördelar som Norrlandsälvarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
