Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om brytningssättet vid Vintjärn och dess utveckling, av Gustaf Hallberg - Brytningssättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
sarna och tillsvidare spara mellanväggarna, får man småningom en av¬
sevärd malmresery blottad, så att man icke allenast har fördelen att
kunna bättre överblicka sina tillgångar, utan även, om vid något till¬
fälle tillredningsarbetena i övrigt blivit fördröjda, har möjlighet att
utan större olägenhet fylla sitt malmbehov ur sagda reserv.
Den moderna arbets- och malmbesparande magasinsbrytningsmetoden
lämpar sig icke såsom huvudmetod vid Vintjärn på grund av fyndig¬
heternas i allmänhet allt för flacka stupning, men torde vid mera brant
stående partier av malmlagren med fördel kunna komma till använd¬
ning, tack vare den omgivande bergartens fasthet. Igensättningsbryt¬
ning skulle bliva för dyr och därför olämplig utom möjligen i något
undantagsfall, t. ex. om något gruvrum med fördel kunde användas till
avstjälpningsplats för avfall från anrikningsverket, så att man finge
fyllningen så att säga gratis, eller om marken ovanför något vidöppet
rum, med anledning av där befintliga byggnader eller eljest, måste
skyddas för ras. Blockrasbrytning kunde ju tänkas vara en lämplig
metod, men endast för uttagande av till stor mäktighet ansvällda delar
av malmlagren, så vida fyndigheten där till äventyrs skulle vara för
släppig för ordnad magasinsbrytning eller om det skulle gälla att ut¬
taga kvarlämnade bergfästen i en på sådan del av malmlagren förut
bruten gruva. Den genom den dryga ortdrivningskostnaden i fast berg
relativt dyrbara skivbrytningsmetoden anser man också onödig att vid
Vintjärn tillgripa annat än såsom nödfallsutväg under eventuellt i
framtiden uppträdande, för fältet eljest främmande förhållanden. Då
det slutligen ligger i sakens natur, att malmförlusten vid »fältstross¬
och mellanväggsbrytning» alltid måste bliva betydligt mindre än vid
pallbrytning, där den enligt förut meddelad beräkning utgör endast
cirka 10 4, och således icke behöver befaras väsentligen överstiga mot¬
svarande förlust vid något som helst av övriga i bruk varande bryt¬
ningsmetoder, har man beslutat sig för att tills vidare lägga den ovan
senast meddelade planen till grund för gruvarbetena vid Vintjärn.
I enlighet med denna hava fältstrossar (pl. 5) sedermera anlagts å
huvudmalmlagret i Pipgruvan direkt från Centralschaktet, nedanför den
å ungefär 58 m avvägning belägna, djupaste pallbottnen: åt öster en
med sula vid 70 m avv. samt åt väster en å samma nivå och en annan
längre ned med sula å 85 m avv. Därjämte har i Pipgruvans förut¬
varande östra gavel, vid den nyssnämnda pallbottnen likaledes indri¬
vits en dylik stross. Dessa strossar hava emellertid måst tillsvidare
inställas vid ett avstånd från schaktet av högst 80 m österut och högst
100 m västerut, enär man här kommit för nära Majorsgruvan, resp.
Gammalgruvan, vilka till följd av kraftbristen icke ännu kunnat län¬
sas från vatten. Nya fältstrossar från samma schakt hava i stället på¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
