- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Tekniska diskussionsmötet i Jernkontoret den 29 maj 1920 /
16

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Råolja. Professor J. A. Leffler (inledningsföredrag)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

Ångbildningsvärme.

Ångbildningsvärmet ligger mellan 68.7 och 86.0 v.e. Det förra värdet gäller för tung olja (sp. vikt - 0.905), det senare för lätt olja (sp.

Vikt = 0.883).

Löslighet. Råoljorna äro lättlösta i benzol, eter, kloroform och koltetraklorid,
mindre lättlösta i etylalkohol och ännu mindre i amylalkohol. Vatten
löses praktiskt taget icke i råolja; dock stiger lösningsförmågan med
temperaturen.

Råoljornas viskositet (= trögflutenhet) stiger med sp. vikten och kok-
punkten. Den uttryckes bl. a. i sekunder, nämligen det antal sekun-
der, som en viss mängd olja behöver för att flyta ut genom en öppning
av bestämd storlek (Sayboldt’s viskosimeter). Viskositeten avtager med
stigande temperatur (se följande tabell), vilket har en mycket stor be-
tydelse vid oljans användning och vid konstruktionen av därvid använda
anordningar.

Viskositet.

Oljans

temperatur ° C. viskositet, sek.

+ 4.4 5096

+ 10.0 2221

+ 15.6 1285

+ 21.1 539

+ 26.7 335

+ 32.2 210

+ 37.8 145

+ 43.3 95

Användes vattnets utströmningshastighet som norm (= 1), så blir viskositeten alltså det tal, som angiver huru många gånger längre tid en
viss mängd olja behöver i jämförelse med en lika stor mängd vatten
för att strömma ut genom en öppning av viss storlek.

Absorption. Vid en oljas absorption i porösa massor absorberas de olika bestånds-
delarna i oljan i olika hög grad. Detta förhållande kan utnyttjas för
anrikning av vissa beståndsdelar i oljan eller för avlägsnande av fasta
och slemmiga partiklar. Sålunda kan man genom på lämpligt sätt an-
ordnad filtrering av oljan genom s. k. Fullererde (- en vid sönderdelning
av hornblände eller augit erhållen SiO2-rik leråterstod) anrika t. ex.
benzinhalten, genom att denna beståndsdel, såsom specifikt lättare, pas-
serar och lämnar de tyngre beståndsdelarna kvar i filtermassan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:42:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/19200529/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free