- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Tekniska diskussionsmötet i Jernkontoret den 29 maj 1920 /
91

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektriska energien. Ingeniör Assar Grönwall - Elektriska energien. Överingeniör Nils Danielsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91

blir nämligen inte så stora motståndsvariationer i spänningen, då ett
flertal motståndskorn trycka mot varandra. Har man en smal sträng
och. endast ett fåtal motståndskorn, är det givet, att, då kontakt-
punkterna så småningom bli avbrända, ju också motståndet snart
ändras.

Vid elektriska vällgropar däremot är det tämligen lätt att väl ute-
stänga luften, så att man nästan skulle kunna säga, att avbrännan där
praktiskt taget blir lika med noll, och det oaktat nian vid sådana
vällgropar för stora göt måste tänka sig, att temperaturen skall bringas
upp till ca l 300°, då man ju i detta fall vill ha betydligt kraftigare
och hastigare nedvalsning än vid smågöt. Så hög temperatur är jag
också säker på att man kan åstadkomma i elektriska vällugnar, där
man har motståndskanalerna rätt utförda.

Jag har konstruerat en vällgrop för 2x/2 tons göt. De äro ungefär
500 mm i fyrkant och 2 m långa. Ett sådant vällgropssystem skulle
bestå av 6 stycken olika gropar, vardera med plats för 2 göt, och det
skulle således finnas rum för 30 ton i ugnen. Varje göt skulle stå
inne i gropen 3 ä 4 timmar. Enär dessa stora göt i allmänhet då de
införas redan ha tillräckligt hög temperatur, blir kraftåtgången obetyd-
lig, men man måste dock ha krafttillgången sådan, att den räcker till
att vid behov även uppvärma kalla göt Jag har därför konstruerat
nämnda vällgrop med två transformatorer om l 200 kilowatt vardera.
Man kan räkna med att krafttillgången blir 100-150 kilowattimmar;
för kalla göt ungefär det dubbla.

En talare nämnde, att man i vanliga vällugnar med liggande ämnen
icke behöver använda vattenkylda rör genom ugnen. Jag har tänkt
mig, att man kan använda vattenkylda rör i ungefär halva ugnen, i
förvärmningsrummet, men att man sedan i själva vällrummet och där
det är som hetast får som i vanliga ugnar använ.da frammakning och
vända göten.

Till sist vill jag endast nämna, eftersom den av mig konstruerade
vällugnen är ganska lika den Bailyska ugnen, att jag redan år 1916
hade konstruerat min vällugn och då underhandlade med ett järnverk
här i Sverige om byggande av en sådan ugn, men på grund av perso-
nalförändring vid järnverket blev det då ingenting av.

Överingeniör Nils Danielsen: Det mycket intressanta föredrag vi
nyss åhörde, ledde tanken på en detalj, som talar till den elektriska
vällugnens fördel i förhållande till nu använda vanliga ugnar för sten-
kol. Som bekant äro de stenkol vi för närvarande få utifrån, till sin
kvalitet betydligt sämre än de, som vi arbetade med för några år se-
dan. Det gör, att den tid, som åtgår för att rensa koltornen och hålla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:42:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/19200529/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free