Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgenspektrografi. Docent Alf Grabe - Röntgenspektrografi. Doktor Arne Westgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunnat räkna på att någon blivit riktigt orienterad i förhållande till
röntgenljusets interferenslinier. Det förefaller mig, som om man här
såsom kontroll åtminstone skulle kunna tillämpa den Braggska meto-
den, ty det finnes ju möjlighet att få järnkristaller av ganska stora
dimensioner, om man t. ex. tar vara på s. k. masugnsklot, vilka ofta
nog kunna ge stora kristaller, mången gång åtskilliga cm i diameter.
Likaledes är det vanligt, att man i stag i ugnar med hög temperatur
kan finna kristaller som äro centimeterstora, och jag undrar, om inte
detta vore tillräckligt för att göra undersökningar på järn och om inte
sådana undersökningar efter den Braggska metoden skulle vara önsk-
värda för att verifiera de resultat, som föredraganden här kommit till.
Doktor Arne Westgren: Det är ju givet, att det skulle kunna gå
att tillämpa den Braggska metoden på det sätt, docenten Grabe före-
slagit. I själva verket behöver man för detta ändamål heller inte så
särdeles stora kristaller; det är tillräckligt, om kristallerna äro av
några kvadratmillimeters utsträckning.
En fördel med den Debyeska metoden framför den Braggska är emel-
lertid, att den förra ger flera linier, då man vid en upptagning på en
gång erhåller samtliga linier, som svara mot de i kristallen förekom-
mande atomplanavstånden. Med den Braggska metoden får man vid
varje upptagning endast ett fåtal linier svarande mot ett atomplan-
avstånd.
Den Braggska metoden kan dock, som docenten Grabe framhållit,
vara av värde för bekräftelse av de resultat, som den Debyeska givit,
och det är också min avsikt att försöka erhålla välutbildade järnkri-
staller och att därå tillämpa Braggs metod, varigenom jag skulle kunna
verifiera de resultat, som erhållits.
Jag vill också begagna tillfället att bemöta den invändning profes-
sor Benedicks gjorde i sitt inledningsanförande, när han påstod, att
resultaten kanske icke äro tillräckligt säkra, för att man skall kunna
draga den slutsatsen, att /-järnet kristalliserar i det reguljära syste-
met. Enligt professor Benedicks skulle åtskilliga rätt starka skäl tala
för att /-järnet liksom cementiten kristalliserar hexagonalt. Mot detta
vill jag emellertid genmäla, att om /-järnet är hexagonalt, så borde
dess röntgenogram innehålla ett större antal linier, än vad som erhål-
lits. Vidare anser jag det knappast sannolikt, att så god överensstäm-
melse mellan de experimentellt bestämda och de för det reguljära gitt-
ret teoretiskt beräknade atomplanavstånden skulle hava erhållits, om
/-järnet verkligen icke är reguljärt.
Ytterligare indicier för riktigheten av de slutsatser jag dragit av
min undersökning, anser jag ligga däri, att Hull erhållit analoga resul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
