Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
till rot, över gfyttjan som ångade och stank i den
stillastående luften dit vinden aldrig trängde in.
Stigen, som ej var någon riktig stig och av en
människa krävde långa steg från rot till rot och av
en hund fyrbenta plumsande språng, var något nytt
för Jerry. Eftersom det var en så ovanlig stig, hade
han aldrig upptäckt den under alla sina strövtåg.
Agnos hårdnackade föresats att ta honom med sig
dit var en överraskning och ett nöje för Jerry, som utan
att resonnera vidare över det, fick den dunkla
förnimmelsen av att Agno till en viss liten grad skulle
kunna befinnas vara den husbonde som hans
hundsjäl alltjämt sökte.
Då de kommo ut från mangroveträsket, befunno
de sig plötsligt framför en sandplan, ännu så salt
och föga inbjudande tack vare havsvattnets
avlagringar att inga stora träd slogo rot där och skyddade
den för solhettan med sina grenar. Ingången
utgjordes av en konstlös grind, men Agno släppte ej
in Jerry genom den. Med egendomliga små
uppmuntrande och eggande läten förmådde han i stället
Jerry att gräva en gång under det klumpigt tillyxade
staketet. Han hjälpte honom med sina egna händer,
öste bort sand i stora massor, men tvingade Jerry
att lämna efter sig omisskännliga spår efter en hunds
tassar och klor.
Och då jerry var där inne, gick Agno in genom
grinden och lockade honom att gräva upp äggen.
Men Jerry hade ingen smak för ägg. Åtta av dem
sög Agno ur råa, och två stoppade han in i sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
