Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Födelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vånings höjd. De bestå mestadels af en
fyrkantig gård, dit boskapen drifves in öfver
natten, och en under hvalfbågar hvilande
tillflyktsort för de resande sjelfva. Det
stenlagda golfvet under dessa hvalfbågar — det
heter på infödingarnes språk leevan — är
upphöjdt en fot eller två öfver den öppna
gårdsplanen. En stor khan, sådan som den
till exempel, af hvilken ännu ruiner äro att
se vid Khan Minjeh på stranden af sjön
Genezareth, kunde innehålla en hel rad af
dylika för de resande afsedda tillflyktsorter,
hvilka i sjelfva verket utgjordes af låga små
rum utan någon mur på framsidan. Hvad
som derföre i dessa rum förehafves, är
synligt för en hvar, som uppehåller sig i
khanen. De äro också fullkomligt utan äfven
de mest vanliga möbler. Den resande får
medföra sin egen matta för att sitta på om
dagen och ligga på om natten. Likaså hör
det till ordningen, att han medför sin mat,
sjelf sköter om sin boskap och hemtar det
vatten, han behöfver, från en närgränsande
brunn. Han får hvarken vänta eller begära
någon hjelp, men behöfver också endast
betala en obetydlighet för skydd, säkerhet och
ett golf att ligga på. Men skulle han komma
så sent, att alla platser der inne redan äro
upptagna af andra gäster, då får han nöja
sig med att bo på den yttre gården och der
uppsöka för sig och sin familj en så pass snygg
plats, som möjligen kan komma i fråga, då
den skall delas med hästar, mulåsnor och
kameler. De många obehagen af trängsel,
elak lukt af de tätt sammanpackade
kreaturen, sällskapandet med de från dylika
ställen oskiljaktiga hundarne och sluskiga
vägfarandena, kunna endast fattas af dem, som
sjelfva försökt sig på att resa i österlandet.
Det händer icke sällan i Palestina, att
hela khanen, eller åtminstone den del deraf,
som är afsedd för kreaturen, utgöres af en
af dessa otaliga hålor, af hvilka bergens
kalkstensklippor öfverflöda. Detta synes hafva
varit fallet i den lilla staden Bethlehem-Ephrata
i Juda land. Apologeten Justinus
Martyr, hvilken, såsom sjelf född i Sichem,
var förtrogen med Palestinas natur, och som
lefde i början af det andra århundradet efter
Kristus, antager, att vår frälsares födelse
försiggick i en grotta. Detta är också den
gamla och allmänt gängse traditionen både
i öster- och vesterländska kyrkan, en tradition
som, ehuru icke omnämd i den evangeliska
berättelsen, dock har stor sannolikhet
för sig. Öfver denna grotta äro uppförda
Kristi födelses kyrka och kloster, och det var
i en grotta der bredvid, som den store
Hieronymus, en af kyrkans lärdaste och
vältaligaste fäder, den samme, hvilken vi hafva att
tacka för den inom den katolska kyrkan
antagna latinska öfversättningen af bibeln,
tillbragte sina sista trettio lefnadsår i studier,
fasta och bön.
Ifrån sitt nordliga hem i Nazareth i Sebulons
bergsbygd begaf sig timmermannen Josef
å stad på sin vinterresa med Maria, sin
trolofvade hustru, hvilken hafvande var. Ehuru
de voro båda af Davids hus och slägt, voro
de dock fattiga och fingo till fots göra en
fjorton mils lång resa till den by, der denne
deras store stamfader såsom herdegosse hade
betat sina får på de ensliga kullarne.
Ändamålet med denna resa, hvilken nödvändigt
måste kännas besvärlig för dem, som voro
vanda vid det orörliga lifvet i österlandet,
uppgifves af evangelisten Lucas hafva varit
att låta skattskriva sig enligt ett påbud af
kejsar Augustus.
Om man i våra dagar endast långsamt
kommer fram, då man reser i österlandet,
så var väl detta i ännu högre grad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>