Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Jesu barndom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fat med ris och kött eller stufvad frukt;
deraf får sedan hvar och en sjelf taga för
sig efter behag. Både före och efter
måltiden sker handtvagningen, hvilken
verkställes på det sätt, att tjenaren eller familjens
yngste medlem ur en tvättkanna af koppar
öfver ett handfat af samma ämne begjuter
med vatten de närvarandes händer. Så allt
igenom enkelt gestaltade sig familjens i
Nazareth yttre lif.
Men helt annan är den tafla, som
medeltidens rika fantasi i den katolska fromhetens
tjenst vetat att frambringa. Så har en
Giottos och Fra Angelicos präktiga penslar målat
den heliga jungfrun och hennes barn sittande
på ståtliga troner på golf med glänsande
mosaikinläggning under tronhimlar af blått
och guld; de hafva klädt dem i drägter som
en sommardags skiftningar så färgrika och
som vårens blommor så fina; än mer, de
hafva kantat deras drägter med
guldbroderier och häktat dem samman med kostbara
juveler. Men detta var långt ifrån verkliga
förhållandet. Då Josef återvände till
Nazareth, visste han väl, att om de också der
voro i säkerhet, de dock måste hålla sig
undangömda, han visste, att Marias och
barnets lif icke skulle komma att förflyta i ära
och rikedom utan under försakelse,
fattigdom och mödosamt arbete.
Likväl var Josefs och Marias fattigdom
icke liktydig med elände; den hade
ingenting uti sig af det låga och tryckande, som
så ofta kännetecknar de utfattiga klasserna
i våra stora städer; deras ringhet var tvärt
om en sådan, som var stilla, anspråkslös,
förnöjd, lycklig, ja, till och med full af glädje.
Maria torde i likhet med andra i hennes
ställning hafva spunnit, lagat mat, köpt frukt
och hemtat vatten morgon och afton ur en
källa, som ännu efter henne kallas »den
heliga jungfruns källa»; säkerligen har hon
såsom de andra burit hem det i en lerkruka
på sina axlar eller på sitt hufvud. Jesus
åter har väl lekt, gått i skola, hjelpt sina
föräldrar i hvad de haft för händer och om
sabbatsdagarne besökt synagogan. »Det är
skrifvet», säger Luther, »att det var en gång
en from, gudfruktig biskop, som ofta
allvarligt bad till Gud, att det måtte blifva
honom uppenbaradt, hvad Jesus hade
sysselsatt sig med i sin ungdom. En gång drömde
ock biskopen sålunda. Han såg en
timmerman arbeta i sin verkstad, och bredvid
honom stod en liten gosse, som samlade upp
spånerna. Sedan kom der in en jungfru i
grön klädning och bad dem båda komma
och äta och satte fram soppa för dem. Allt
detta tyckte biskopen sig se i drömmen,
under det han sjelf stod bakom en dörr, så
att man icke skulle kunna se honom. Men
då utbrast den lille gossen och sade:
»Hvarföre står den der mannen der? Skall icke
också han komma och äta med oss?»
Härvid blef biskopen så förskräckt, att han
vaknade.» — »Detta må nu», tillägger Luther,
»vara en sann berättelse eller en fabel, så
tror jag icke desto mindre fullt och fast, att
Kristus i sin barndom och ungdom både såg
ut och förhöll sig såsom andra barn, endast
att han var utan synd.»
Evangelisten Mattheus säger oss, att då
den heliga familjen bosatte sig i Nazareth,
det uppfylldes, som var sagdt af profeterna:
»Han skall kallas en nazareer» (Matth. 2: 23).
Nu förekommer, såsom bekant är, intet
sådant ställe hos någon af våra profeter. Om
detta namn betecknade någonting föraktligt
— såsom man skulle kunna sluta till af
Nathanaels fråga: »Kan något godt komma
af Nazareth?» — så torde Mattheus uti detta
uttryck hafva sammanfattat de olika, af hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
