Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Jesus i templet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu begynte han tillika att bära de bekanta
tefillîn eller »fylakterierna»[1] och blef af sin
fader framställd i synagogan på en sabbat,
hvilken just af denna anledning kallades
schabbath tefillîn. Ja än mer, enligt en
rabbinsk traktat skulle en gosse ända till denna
tidpunkt endast ega nefesch eller animaliskt
lif och först derefter begynna få ruach eller
ande, hvilken sedan, om han beflitade sig
om ett dygdigt lif, skulle, då han blef tjugu
år, utveckla sig till nischema eller förnuftig
själ.
Denna tidpunkt alltså — det tolfte året
— bildade en afgörande vändpunkt i en
judisk gosses uppfostran. Enligt Juda ben
Tema, den judiske skriftlärde, skulle en gosse
vid fem års ålder begynna att studera den
heliga skrift (mikra), vid tio års ålder mischua
(samlingen af fädernas stadgar), vid tretton
års ålder talmud (den fastställda utläggningen
af dessa senare); vid aderton år skulle
han gifta sig, vid tjugu förvärfva rikedomar,
vid trettio styrka, vid fyrtio klokhet och så
allt fort. Dock få vi vid denna berättelse
icke förgäta, att hebreerne och de
österländska folken i allmänhet utvecklas med
en brådmognad, som är helt och hållet
främmande för oss, så att gossar vid tolf års
ålder — såsom vi läsa hos Josephus —
både kunde deltaga och verkligen också
deltogo i slagtningar, äfvensom att denna ålder
ännu i dag, och det till stor skada för slägtet,
bland Palestinas och Mindre Asiens judar
anses såsom den passande för ingående af
äktenskap.
Vår frälsares föräldrar hade för sed att
hvarje år vid påskhögtiden besöka
Jerusalem. Visserligen omnämnas icke qvinnorna
i den lag, som föreskref, att männen årligen
skulle infinna sig i den heliga staden vid de
tre stora högtiderna: påsk, pingst och
lövhyddohögtiden; men Maria, fromt iakttagande
en af Hillel anbefalld föreskrift, åtföljde sin
man hvarje år, och vid detta tillfälle togo
de också pilten Jesus med sig, då han nu
var i den ålder, att han enligt lagen var
ansvarig för sig sjelf. Vi kunna lätt
föreställa oss, hvilket mägtigt inflytande på hans
menskliga utveckling detta afbrott i hans
stilla, afskilda lif skulle utöfva, denna blick
in i den stora yttre verlden, denna resa
genom ett land, i hvilket vid hvarje kulle,
hvarje by heliga minnen voro fästa, detta
första besök i hans faders herliga tempel,
som var så nära förbundet med de stora
händelser, dem historien berättar om
konungarne, hans förfäder, och profeterne, hans
föregångare.
Nazareth är beläget på omkring 13 mils
afstånd från Jerusalem, och i trots af den
häftiga och afundsamma fiendtlighet, som
rådde mellan judarne och samariterne, är
det dock sannolikt, att den stora karavanen
af galileiska pilgrimer på sin färd till
Jerusalem till högtiden valde den kortaste och
minst farliga vägen, som gick genom de
områden, hvilka af ålder tillhört stammarne
Efraim och Manasse[2]. Sedan de lemnat
bakom sig den krans af kullar, som omgaf
den lilla staden, gingo de nedåt den trånga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
