Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Matthei gästabuds dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
JESU LIF.
444
nes’ lärjungar, var mindre strängt (Matth.
9:14-17; Marc. 2: 18—22; Luc. 5: 33—39).
Utan tvifvel hyste han medlidande med deras
helt naturliga bedröfvelse och nedslagenhet
deröfver, att han, till hvilken ensamt de
hittills sett upp med hängifvenhet och förtröstan,
nu nödgades tillbringa sina dagar i en
eländig fängelsehåla i Machaerus. Han kunde
ju hafva svarat dem, att fastande, äfven då
det är som bäst, är en öfverloppsgerning,
som väl kan vara gagnelig eller rent af nöd-
106. Vinlägel.
vändig, der någon känner, att han derigenom
förhjelpes att öfvervinna det onda i sin natur,
men som är utan ringaste gagn, ja, rent af
förderflig, der den blott bidrager att väcka
eller underhålla ett andligt högmod, som
tilltror sig att sitta till doms öfver nästan.
Han kunde vidare hafva fäst deras
uppmärksamhet derpå, att den fasta, hvilken de
trodde sig böra iakttaga tvenne gånger i
veckan*, endast egde sitt stöd i senare tiders
fariseiska stadganden och alldeles icke i
Mose lag, der tvärt om blott en enda
fastedag på hela året var påbjuden, nämligen
den stora försoningsdagen (3 Mos. 16: 29;
4 Mos. 29: 7)**. Han kunde äfven hafva
tillagt, att orsaken, hvarföre iakttagandet af
fasta icke blifvit gjordt till en skyldighet
för hvar man, helt visst varit den, att ett
sådant lekamens späkande skulle utöfva en
så olikartad verkan på olika lynnen och
naturer, väl stålsättande somlige emot
frestelser till synd, men endast hindrande andre
i utöfningen af deras pligter. Eller kunde
han slutligen hafva hänvisat dem till de
ställen i deras egna heliga skrifter, af hvilka de
tydligt kunde finna, att i Guds ögon en
sannskyldig fästa icke består i att blott och
bart lekamligen afhålla sig från mat och
dryck, under det att man dock gifver rum
i sin själ åt synd och ondska, utan att en
Gud behaglig gudstjenst fast hellre är den
att hafva lust till barmhertighet och mildhet
och taga sig de förtrycktes och öfvergifnes
sak an (jfr Jes. 1:10—20; Amos 5: 21-24).
Men i stället för att nu hos desse Johannes’
lärjungar inskärpa den ena eller andra af
nämda lärdomar, som, huru sanna de än i
sig sjelfva voro, dock under de för handen
varande förhållandena endast skulle hafva
ännu mera förbittrat deras sinnen, tager
han i sitt svar till dem en öm och
kärleksfull hänsyn till person, i det han påminner
dem om den sköna bild, under hvilken deras
egen älskade lärare hade talat om honom,
och hvilken de omöjligen hade hunnit
förgäta. »Icke kunna väl», så frågade han i
sin ordning dem, »bröllopssvennerne fasta,
* Nämligen på torsdagen, emedan Moses troddes på den dagen hafva för andra gången bestigit Sinai
berg, och på måndagen, emedan han då skall hafva återvändt. — Jfr för öfrigt Luc. 18: 12.
** Under exilens period synas fyra nya årliga fastetider hafva blifvit införda, en i den fjerde, en i den
femte, en i den sjunde och en i den tionde månaden. Dock egde dessa offentliga fastetider inga synnerligen
ifrige förespråkare i profeterna (jfr Sach. 8: 19; 7: 1—12).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
