Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVII. Underverket vid Bethesda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477
27. UNDERVERKET VID BETHESDA.
478
värme, i samma mån fästes gemenligen en
öfverdrifven vigt vid dess yttre former.
Formalism i smått och. likgiltighet i stort,
pedantisk noggrannhet i fråga om en mängd
utvärtes åthäfvor och fullständig otro
beträffande de eviga sanningarne förekomma ofta
till samman och trifvas väl i inbördes
förening. Så var förhållandet med judendomen
på Kristi tid. Den hänförelsens eld, som
under förgångna dagar utmärkt den, var
slocknad; dess ädla, högsinnade tro var död;
118. Den lame vid Bethesda. *
dess profeter hade upphört att profetera,
dess skalder att sjunga; dess prester voro
ej längre iklädde rättfärdighetens
vapenrustning; dess helige voro få. Yxan var
redan satt till roten på det torra trädet,
hvars stam nu mera endast tjenade att gifva
näring åt en mängd andefattiga ceremonier
och traditioner, hvilka likasom svampar
frodades på den.
På detta sätt hade särskildt
sabbats-budet genom ett antal godtyckliga stadgar
och bestämmelser blifvit ifrån att
ursprungligen hafva varit en välgerning, afsedd att
tillförsäkra ett arbetande slägte en
välbehöf-lig vederqvickelse och hvila, ett tryckande
tvång, som lade band på alla friare
lifsyttringar. Och nästan hvart enda ett af den
mosaiska lagens stora bud hade blifvit
neddraget till och splittradt i en snart sagdt
oändlig mångfald, af ytterst små, mer eller
mindre meningslösa föreskrifter, hvilkas
iakttagande måste kännas såsom en plågsam
börda för hvarje djupare anlagd, oskrymtadt
from natur.
Men nu är det en känd sak, att ju mera
en religion sålunda urartat till vantro och
vidskepelse, utan att dock på samma gång
hafva behöft uppgifva något af sin yttre
magt, med desto större anspråk att sitta till
doms öfver olika tänkande plägar den
uppträda, desto större tyranni plägar den utöfva
öfver samvetena. Man tror sig lägga i dagen
en stor nitälskan om Guds ära genom att
komma så kallade kättai*e på spåren. Den
botade mannen i vår berättelse blef snart
omgifven af en hop misstänksamme lagens
väktare, som betraktade honom med
förvåning och ovilja.
»Det är sabbat, det är dig icke lofligt
att bära sängen.»*
Här var ett uppenbart öfverträdande af
deras lag! Hade icke Selomiths son, ehuru
till hälften en egypter, blifvit stenad till döds,
emedan han hade samlat ved på
sabbatsdagen (3 Mos. 24:10-12; 4 Mos. 15:32—36)?
Och hade icke Herren uttryckligen bjudit
och sagt genom profeten Jeremia (17: 21):
»vakten eder, att I ingen börda bären om
sabbatsdagen!»
* Bilden, som har originalets storlek, är tagen från en elfenbensrelief på bandet af ett evangéliarhim
(en evangeliebok), som förskrifver sig från det femte århundradet, och som nu förvaras i biblioteket i Ravenna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
