- Project Runeberg -  Jesu Lif /
887-888

(1878) [MARC] Author: Frederic William Farrar Translator: Fredrik August Fehr With: Hans Magnus Melin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LIV. Början af slutet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mande vandringames mödor och umbäranden
hafva under den första lärjungatiden skyddat
honom för många frestelser. Den särskilda
frestelsen, som för honom var så farlig,
emedan den vädjade till hans skötesynd, torde
hafva framträdt först vid den tid, då Kristi
verksamhet antog en mera ordnad karakter.
Men äfven då blef Judas icke genast
öfvervunnen. Han erhöll allvarliga varningar.
Dessa synas till en tid icke hafva varit
alldeles fåfänga; han haltade på båda sidor. Men
då han icke blef herre öfver sin synd, blef
synden i stället herre öfver honom och förde
honom såsom en slaf till förderfvet. Och nu
denna afton, smög han sig månne med
blods-penningarne i sin pung till Bethanien?
Tillbragte han natten till samman med sina
medlärjungar? — Allt, hvad vi veta, är, att
han hädanefter städse ängsligt och
misstänksamt var på sin vakt.

Den följande dagen — onsdagen i
passionsveckan — synes emellertid hafva gäckat hans
planer. Hvarje dag plägade Jesus lemna
Bethanien om morgonen för att begifva sig
till Jerusalem. Hvarför gjorde han det icke
denna dag? Anade han kanske förräderiet?
Folket i tempelgårdame väntade förgäfves
att få höra hans röst. Tvifvelsutan
afvaktade man med största intresse hans ankomst;
tvifvelsutan sågo presterna och fariséerna
efter honom med dyster längtan; men han
kom icke. Denna dag tillbragtes af honom,
så vidt vi veta, i den djupaste enslighet;
under bön och stilla begrundan torde han
hafva beredt sig för den förestående svåra
kampen. Må hända vandrade han ensam
till någon kulle af dem, som omgåfvo den
fridfulla byn, för att der pläga umgänge med
sin himmelske Fader. Men öfver hela denna
dag och dess verk är utbredd en slöja af
helig tystnad.

Följande natt gick Jesus för sista gången
till hvila. Sedan han derefter på
torsdagsmorgonen uppvaknat, skulle aldrig mer
sömnen förtynga hans ögonlock.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesulif/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free