Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- LXII. Uppståndelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
296. St. Johannes och fåren.
(Efter en gammal mosaik i Ravenna.) |
LXII.
Uppståndelsen.
»Necesse est pauca dioamus de Christo ut Dco.»* — Tertullianus.
öga lofvande i sanning
voro i den stund, då
Kristus uppgaf sin anda på
korset, Utsigterna för de
lärjungar, dem han hade
utvalt, samt i och med
det samma för den kyrka
och församling, som på dem och genom dem
skulle varda uppbyggd. Endast ett ringa
fåtal utgjorde desse lärjungar; och af dem
hade den djerfvaste med en ed förnekat sin
Herre, och de andre öfvergifvit honom och
flytt. De voro fattige och olärde och
dessutom utan hopp, nu då deras mästare, på
hvilken de satt sin förtrösta!), blifvit tagen
ifrån dem. De kunde icke stödja sig på en
enda synagoga, de egde knappast till sitt
förfogande ett enda svärd. Talade de sitt
eget modersmål, förrådde dem den galileiska
brytningen; talade de åter den allmänt gängse
grekiskan, så gjorde man spe af dem för
deras eländiga pro.vinsdialekt. Ja, de tycktes
snart sagdt i alla afseenden vara så torftigt
utrustade, att det nästan skulle hafva varit
en påtaglig dårskap, om någon då förutsagt,
att de skulle bibehålla sig ens såsom en
galileisk sekt. Hvaraf kom det sig då — så
fråga vi — att desse ringe och olärde män
genom sin predikan om korset icke blott
vunno några få anhängare, utan nedbröto
»Vi måste nu säga något om Kristus såsom Gud.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jesulif/0585.html
