Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LXII. Uppståndelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1145
§3. uppståndelsen,
1146
299. Emmaus.
fortfarit att ljuda, som på deras sinnen, hvilka
först hörde det, gjorde ett så outplånligt
intryck — »jag hafver sett Herren».
2. Hennes vittnesbörd blef icke heller
obestyrkt. Jesus uppenbarade sig äfven för
de andra qvinnorna och sade till dem: »hell
eder!» Förfäran och glädje bemägtigade sig
dem. »De gingo fram och fattade om hans
fötter och tillbådo honom. Då sade Jesus
till dem: rädens icke, gån och kungören det
för mina bröder, att de må gå till Galileen,
och der skola de få se mig» (Matth. 28:
9. 10).
För väktarne skulle det nu icke hafva
tjenat till någonting att längre qvarstanna
vid den öfvergifna grafven. Förskräckta öfver
hvad de hade sett och fruktande följderna
deraf, flydde de derför till de af det höga
rådets medlemmar, som gifvit dem deras
hemliga uppdrag. Men för dessa förhärdade
menniskor kom det lika litet i fråga att
undersöka, huru saken rätteligen förhöll sig,
som att tro. De togo fast mera sin tillflygt
till en oförsynt lögn för att sedan på bästa
sätt söka nedtysta hela saken.
»Någre af vakten», heter det hos
Mat-theus, »kommo till staden och kungjorde för
de öfverste presterna allt det, som hade händt.
Och de församlade sig med de äldste, och
de höllo råd och gåfvo en stor summa
penningar åt krigsknektarne och sade: sägen,
att hans lärjungar kommo om natten OGh
stulo honom bort, medan vi sofvo. Och om
detta kommer för landshöfdingen öron, vilja
vi ställa honom till freds och så laga, att I
kunnen vara obekymrade. Och de togo pen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
