Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Jesus och Hillel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1177
3. JESUS OOH HILLEL.
1178
storisk personlighet, * då åter många andra,
som gå och gälla för att vara sådana, blifvit
utrustade med en af legenden väfd helgon- och
mirakelgloria, hvilken endast tjenat att
fördunkla och göra oigenkänlig deras verkliga
personlighet. Denna sålunda af Geiger gjorda
sammanställning har blifvit upptagen af Renan,
som dock är för mycket kristen för att icke
vid en jemförelse mellan de tvenne utan
tvekan erkänna Jesu öfverlägsenhet. Enligt denne
franske kritiker skall emellertid Hillel hafva
varit Jesu lärare. ** På sådant sätt skulle
följaktligen han, som var den sannskyldige
mes-sias, blifva lärjungen och den andlige
arftaga-ren af en rabbi, om hvilken det bland annat
berättas, att han uttalat såsom sin åsigt, att
»någon sådan messias aldrig skulle komma».
Här må nu förutskickas den anmärkningen,
att alla dessa frågor angående ursprunglighet
(»originalitet») i de flesta fall äro högst
vanskliga att afgöra, hvartill kommer, att ofta icke
heller genom deras lösning mycket vinnes; och
detta blifver i all synnerhet fallet, då vi fästa
oss vid vår frälsares undervisning. Jesu
originalitet — äfven för dem, hvilka i vår frälsare
endast och allenast se en rent mensklig lärare
— består deruti, att han genom sina ord har
rört menniskornas hjertan i alla åldrar och
åstadkommit en hel verlds sedliga
pånyttfödelse. Hvilken — så fråga vi för att
förtydliga vår mening genom ett par exempel från
analoga områden — skulle väl vilja förebrå
Michael Angelo någon bristande originalitet,
derför att hans Pietå skall påminna i någon
mån om en bildstod af Signorelli, eller Raphael,
derför att hans tidigare verk förråda ett visst
inflytande af Perugino? Eller förringas väl i
sakkunnige granskares ögon Miltons storhet
deraf, att hans Paradise Löst erbjuder några
påtagliga beröringspunkter med Battista
An-dreinis Adam? De emellertid, som icke kunna
höja sig öfver en dylik lägre ståndpunkt vid
betraktelsen af mensklighetens store, göra väl
uti att icke förgäta, att, enligt de judiske
skriftställarnes egen åsigt, det svårligen låter
sig göra att skilja emellan de maximer och
tänkespråk, som verkligen leda sitt upphof från
Hillel sjelf, och dem, som endast tillhöra hans
skola. Och då dessutom alla dessa tänkespråk
först lång tid efter Kristi död skriftligt
fixerades, är det långt ifrån omöjligt, att åtskilligt,
som af ålder blifvit hänfördt till Hillel och
hans skola, i sjelfva verket rätteligen är att
skrifva på räkningen af kristligt inflytande.
Åtminstone tala vigtiga skäl för det
antagandet, att Hillels sonson, rabban Gamaliel, icke
kunnat värja sig för intryck från detta håll.
Man behöfver likväl icke hafva egnat
särdeles djupa och vidt omfattande studier åt
föreliggande frågor för att inse, att nyss nämda
i judiskt intresse gjorda försök att ställa Hillel
i jembredd med eller till och med upp öfver
vår frälsare snart måste komma på skam,
såsom saknande hvarje fotfäste i den historiskt
gifna verkligheten. Den ståndpunkt vår
frälsare intog i förhållande till sitt folks rabbinism
* Man kunde här visserligen uppkasta den frågan, huru vida Geiger också verkligen anser allt historiskt,
som i de talmudiska skrifterna herättas om denne Hillel. I dem uppgifves nämligen, att han förstod bergens,
kullarnes, dalarnes, trädens, växternas, de vilda och tama djurens samt demonernas språk; att en bath kol
(en röst af himmelen) uttalade sig till hans förmån emot Schammai; att af hans åttio lärjungar trettio voro
värdige att i likhet med Moses öfverstrålas af herlighetens schechtna och ytterligare trettio att i likhet med
Josua bjuda solen stå stilla; att slutligen den mest framstående af hans lärjungar, Jonathan Ben Uzziel, egde
en så brinnande hänförelse och ett så lågande nit, att alla fåglar förtärdes, som flögo öfver hans hufvud, då
han var sysselsatt med studiet af Guds lag.
** »Par sa pauvreté humblement supportée, par la douceur de son earactere, par Topposition qu’il faisait
aux hypoerites et aux prétres, Hillel rut le maitre de Järns, s’il est permis de parler de maitre quand il
s’agit d’une si haute originalité» (Vie de Jesus). "Vidare säger han längre fram i samma arbete mycket
rigtigt: »Hillel cependant ne passera jamais pour le vrai fondateur du christianisme. Dans la morale, comnie
dans Part, dire n’est rien, faire est tout .... La vérité ne prend quelque valeur que si elle passé a Vetat de
sentiment, et elle n’atteint tout son prix que quand elle se réalise dans le nionde a Vetat de fait». —
Gei-gers åsigt, så grundlös den än är, har emellertid vunnit icke ringa genklang; den går igen hos Grätz i dennes
yttrande (Geschiohte der Juden): »Jesu Sanftmuth und Demuth erinnern an Hillel, den er sich uberhaupt
zum Muster genommen zu haben scheint». Likväl torde det icke vara för mycket sagdt, att det knappast
finnes en enda sida i våra evangelier, som icke ensam för sig skulle vara i stånd att afgifva ett fullgiltigt
vittnesbörd om grundlösheten af ett dylikt påstående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
