Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Talmud och den rabbinska traditionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1193
TALMUD OCH DEN RABBINSKA TRADITIONEN.
1194
Hans verk fortsattes sedan af andra. Alla dessa
äldre arbeten undanträngdes emellertid af rabbi
iämda den Heliges och hans lärjungars
samling (slutet af det andra århundradet efter Kr.),
genom hvilken det för handen varande
materialet sammanfördes och erhöll sin slutgiltiga
redigering. Deras verk erhöll under namn af
mischna (repetitio sett. legis) allmänt normativt
anseende. Samtliga materialet indelades efter
ämnenas beskaffenhet i 6 »ordningar» (sedarim)
med till samman 68 »traktater» (massiehtdth,
sing. massecheth); hvarje traktat hade sina
särskilda »kapitel» (perakim), och hvarje kapitel
sina särskilda »lärostycken» (mischnijjöth).
— Språket i mischna är hebreiskt. —
Innehållet är, såsom af sig sjelft kan förstås,
nästan uteslutande halacha. Dock innehåller
mischna äfven två helt och hållet haggadiska
traktater (Midddth och Äböth). Dessutom finnes
åtskillig haggada 1) i slutet af några traktater
i form af förmaningar och tröstetaL samt 2)
i förklaringen af enskilda halachas i omkring
35 mischnas från 14 traktater.
Då följaktligen mischna, hvad angår så väl
dess innehåll som dess slutliga redigering, leder
sitt upphof från Palestina och ännu står Kristi
tid jemförelsevis nära, så kan den i det hela
betraktas såsom en ganska tillförlitlig källa för
vår kännedom om judendomen på Kristi tid.
En del af dess innehåll tillskrifves till och med
uttryckligen förkristna auktoriteter, i främsta
rummet en Hillel och Schammai; och i hvad
fall som helst voro de åskådningar, somvfunnit
sitt uttryck i mischna, i allt väsentligt för
handen redan 200 år förut. För kännedomen om
det judiska folkets sedliga och religiösa
tillstånd på Kristi tid är på grund häraf mischna
af lika stor betydelse som någonsin Josephus
för kännedomen om Palestinas poHtiska
förhållanden under samma tid.
Vi meddela här en kort öfversigt af
misch-nas innehåll:
Seder I (Zeraim).
Afdelningen om såning’sförhållanden.
1. Berachoth, om benediktioner och böner.
2. Pea, om den åkerlapp, som vid skörden
måste lemnas orörd för de fattiges räkning,
samt öfver hufvud om de fattiges rätt till
•markens förvärf (enligt 3 Mos. 19: 9 f
23-22; 5 Mos. 24: 19).
3. Demai, om de frukter, angående hvilka det
är tvifvelaktigt, huru vida man af dem
skall gifva tionde.
4. Kilajim, om de otillåtna blandningarne af
heterogena beståndsdelar i fråga om djur,
växter och kläder (enligt 3 Mos. 19: 19;
5 Mos. 22: 9—11).
5. Schébiith, om sabbatsåret, friåret, det sjunde
året efter’ sex föregående arbetsår.
6. Terumöth, om häfoffren till presterna.
7. Maasseroth, om tionden till leviterna.
8. Maasser scheni, om den andra tionden, som
måste afsöndras efter den första tiondens
afgifvande och (enligt 5 Mos. 14: 22 ff.)
förtäras i Jerusalem.
9. CfiaUa, om det stycke deg (^-:del vid
bakandet för husbehof och ~-:del vid
bakandet för försäljning), som enligt 4 Mos. 15:
1 17 ff. skulle gifvas presterna.
10. Orla, om trädens förhud; förbudet att
under de tre första åren äta af
nyplanterade träds frukt (enligt 3- Mos. 19: 23).
11. Bikkurim, om frambärandet af förstlingen
af jordens frukt.
Seder II (Moed).
Afdelningen om högtider.
1. Schqbbath, om sabbatsfirandet.
2. Erubin, om byggnaders och gårdars
ställande i förbindelse med hvarandra i syfte
att åstadkomma större rörelsefrihet på
sabbaten.
3. PesacMm, om passahfirandet.
4. Schekalim, om halfsikel- eller
didrakm-skatten (2 Mos. 30: 12 ff. Jfr Matth. 17:
24 ff).
5. Jörna, om »dagen», det är den stora
försoningsdagen.
6. Sukka, om löf hyddohögtiden.
7. Betza, om spörsmålet, huru vida man är
berättigad att äta ett på en högtidsdag
värpt Ikgg, samt om högtidsdagars och
sabbaters helgd öfver hufvud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
