1199-1200 (Jesu Lif)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Talmud och den rabbinska traditionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1199

BIHANG.

1200

detta fall den afslutande fulländningen af
mischna-texten.)

Den palestinensiska innehåller de
palesti-nensiska skolornas diskussioner och är före dessas
upplösning redigerad i Tiberius omkring år 350*;
den babyloniska innehåller eufratskolornas
diskussioner och har fått sin slutliga, gestalt i
Sura omkring år 550. Båda äro skrifna på
arameiska, ehuru med olika dialektiska
färgskiftningar. — Deras innehåll är till större
delen halachiskt; dock är i dem äfven haggadan
starkt representerad, starkare än i mischna. —
De förhålla sig till mischna, såsom en utförlig
kommentarie till sin text. Miscbnatexten följes
troget sats för sats, alla möjligheter tagas i
öfvervägande, alla tvifvel granskas och undanrödjas.

Ingen af de båda gemarorna sträcker sig
öfver hela mischna. I den jerusalemitiska’ fattas
(åtminstone nu): i seder IV traktaterna
Eduj-jöth och Aboth; seder V helt och hållet; seder
VI likaledes helt och hållet med undantag af
traktaten Nidda. — I den babyloniska fattas:
seder I helt och hållet med undantag af
Be-rachöth; i seder II Schekalim; i seder IV
Eduj-jdth och Aboth; i seder V Middöth och Kinnim
och hälften af Tamtd; seder VI helt och hållet
med undantag af Nidda. — I den
jerusalemitiska gemaran äro följaktligen 39 traktater
behandlade, i den babyloniska 36 */2.

Den babyloniska gemaran har åtminstone
fyra gånger så stort omfång som den
jerusalemitiska, har i alla tider ifrigare studerats
och åtnjuter vida högre anseende. — Såsom
källskrifter vid studerandet af förhållandena på
Kristi tid måste emellertid båda, och i all
synnerhet den babyloniska gemaran, användas med
stor försigtighet.

* *

Den förnämsta editionen och öfversättningen
(till latinet) af mischna är den af Surenhusius
från slutet af det sjuttonde århundradet**.
Till tyskan har mischna blifvit öfversatt af
J. J. Rabe (Onolzbach 1760-1763) och J. M.
Jost (Berlin 1832—1834). Aderton traktater
hafva blifvit öfversatta till engelskan af
rab-binerne De Sola och Eaphall. — En tysk
öfversättning och förklaring af hela den babyloniska
talmud påbörjades af Pinner; dock utkom
aldrig mera än första delen, omfattande traktaten
Berachöth (Berlin 1842). Af ett i ännu större
skala anlagdt franskt verk af M. ScJnvab hafva
hittills endast utkommit delarne 1 (Traité des
Berakhoth du Talmud de Jerusalem et du
Talmud de Babylone, traduit pour la premiere
fois en francais, Paris 1872) och 2 (Le Talmud
de Jerusalem. Traités Péa, Demai, Kilaim,
Schebiith, Paris 1878)***.

2.

Midraschim.

Jemte talmud gifves det ytterligare en
hel klass af literära verk, i hvilka likaledes
den rabbinska traditionen fått sitt uttryck: de
så kallade midraschim {midrasch egentligen
forskning, studium). Man sammanfattar under
denna gemensamma benämning kommentarier
till enskilda böcker eller afdelningar af den
heliga skrift, i hvilka den bibliska texten vers

för vers genomgås och förklaras. Dessa
förklaringar äro dock vid närmare påseende
ingenting mindre än verkliga utläggningar af texten,
i det de fast mera utgöras af idel fria
hala-chiska eller haggadiska betraktelser, hvilka i
allmänhet endast högst löst och ytligt anknyta
sig till de uttryck i skriften, som de skulle
förklara.

* Denna gemara var sannolikt känd redan af Hieronymus.

* Mischna si.ve totius Hébreeorum juris, rituum, antiquitatum ac legum oralium systema cura clarissimorura
Babbinorum Maimonidis et Bartenorse commentariis integris etc. Latinitate donavit ac notis illustravit Gull.
Surenhusius. 6 voll. Föl. Amstelsed. 1698 — 1703.

* En mindre afdelning af den babyloniska talmud (Traktat Sanliedrin, perek I, mischna I med dit
hörande gemara) bar blifvit öfversatt och kommenterad på svenska i en gradualafhandling af detta arbetes
svenske bearbetare (Upsala 1872).

•

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/jesulif/0620.html

		Jesu Lif / 1199-1200 (1878) Author: Frederic William Farrar Translator: Fredrik August Fehr With: Hans Magnus Melin Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|